Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som nedlagt uti allt ett ändamål, och för detta ändamål anvisat de
nödvändiga medlen. Ytterst komma de överallt till ett högsta väsende, allvist
i tanken, allsmäktigt i handlingen, till vad det mänskliga hjärtat kallar Gud
och vad filosofiska forskningen betecknar med det absoluta.
Sålunda är naturvetenskapen ingalunda främmande för teologien; och
må detta även ursäkta, att jag, ehuru icke mer naturforskare, uppträder
bland eder såsom teolog, för att av eder erfara något nytt prov på den eviga
godhetens anstalter i naturen och på den eviga allmaktens under».
År 1834 hade Agardh invalts i Svenska akademien, »till vilken
utmärkelse», framhåller Areschoug, »såväl hans äreminne över Linné, vilket år
1820 belönades med akademiens dubbla stora pris, som ock hans eminenta
förmåga att behandla svenska språket gjorde honom fullt berättigad».
Ach. Kahl skriver om Agardh som föreläsare: »Som han i början vid
sina botaniska föreläsningar kastade nyss plockade växter och blommor,
sedan de blivit examinerade, omkring sin lärostol, utströdde han sedan i
sina vältalighetsstycken retoriska blomster och prydnader med rik hand.
De förra hava för lång tid sedan bortvissnat. De senare vissna aldrig. De
gå med de mogna frukterna av hans intelligenta verksamhet till
eftervärlden, påtrycka dem sin stämpel av snille och smak och bereda dem ett rum
bland svenska klassiker».
UPPSALA ÅTER ETT BOTANIKENS CENTRUM.
Elias Magnus Fries hade redan från sin tidiga barndom de bästa
förutsättningar att utvecklas till en vetenskapsman av betydelse. Hans fader,
den lärde prosten i Femsjö, begagnade sig dagligen av det gamla
romarspråket och talade det även till sin omgivning, och på så sätt inhämtade
den unge Elias Fries detta språk, samtidigt med att han lärde sig svenskan.
Prosten var emellertid även en mångkunnig man inom andra vetenskaper.
Han var icke endast klassiker och humanist, utan han var väl förfaren, som
man skrivit om honom, även »uti blommornas älskliga vetenskap». Och
till en del kom det sig härav, att Elias Fries, då han var gymnasist i Växjö,
av läraren i ämnet tillsades att lämna lektionerna i botanik, emedan den
unge gymnasisten kunde mera, än vad som skulle genomgås.
När Elias Fries kom till Lund (1811), blev han också på grund av sin
skicklighet uppmärksammad av Retzius och sedermera av dennes
efterträdare Agardh. Han disputerade för doktorsgradens vinnande under Agardhs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
