Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litografien, som under seklets första decennier fick en oavbrutet ökad spridning, kom
med en helt ny bildvärld och ett galleri av typer, som aldrig förr aktats värdiga att
återges av konstnärshänder. Nu upptäckes gatans värld; proletariatet drar in på scenen,
och för första gängen hos oss engagera sig — via litografpressarna — konstnärer i den
politiska debatten och ta ställning till de sociala problemen: karikatyren får en
glanstid, varom de pä skilda häll i detta band meddelade reproduktionerna vilja ge en
föreställning. Ofta arbetade dessa konstnärer under inspiration utifrån och med utländska,
i synnerhet franska (Daumier m. fl.) förebilder, men deras realism är omisskännelig, och
till tidens svenska kulturhistoria ha Hjalmar Mörner, Ferdinand Tollin, Fritz von Dardel
och andra upphovsmän till de litografiska album, som voro sä populära på 1830- och
AO-talen, ovärderliga bidrag att ge. ■— Pä bilden härovan (ett blad ur >Stockholmsscener•
1830) har Hjalmar Mörner beskrivit en kroginteriör förmodligen exakt som den såg ut.
Kungliga biblioteket.
ypperliga konstnärer, måste bli stående mera tillbaka än det höves en
nation, som framfött så månget för konster och vetenskaper dyrbart namn».
Det var emellertid ej blott de materiella förhållandena vid
konstakademien, som voro otillfredsställande —• även själva undervisningen var
övervägande skral, och allra skralast torde den ha varit på 1830-talet, då ett
fullständigt gubbregemente härskade. Någon undervisning i oljemålning
meddelades ej, och någon särskild landskapsklass existerade icke (en sådan
tillkom först 1861 med Edv. Bergh som lärare). Att vår akademi ända fram
till seklets senare del saknade en klass för landskapsmålning är ytterst
förvånande. Landskapet var ju den nya faktorn i konsten, som omkring 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
