- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
240

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nationalromantiken överlevde den tidsbetingade, götiska specialiteten
och tog sig uttryck i målning med ämnen ur Sveriges historia, folkliv och
folkpoesi, särskilt i tiden efter Karl Johans frånfälle. På sätt och vis fanns
det nationalromantik redan i den gustavianske målaren Hilleströms ivriga
sysslande med bergslagens miljöer; han visade t. ex. arbetsscener och
kunga-mottagningar djupt nere i Falugruvans »orter» vid mystiskt fackelsken,
svettiga smeder, hamrande sitt järn i det röda skenet från ässjan, och
nattliga effekter från »kransen» i någon masugn med rökbolmande flammor
mot skyn. Allt detta var emellertid uppfattat med bondskt naiv och nykter
rättframhet, och detsamma gäller Hilleströms bilder av allmoge i dess
»vanliga Costume» eller hans torra »Anecdoter i Svenska Historien», som han
särskilt talrikt exponerade 1807 och 1808.

Johan Gustaf Sandberg (1782—1854), som endast med »Valkyriorna»
slog över i det fornnordiska, upptog Hilleströms intresse för allmogens liv
och pittoreska häradsdräkter, visande fram mot Diisseldorfskolan. Hans
»Midsommardans på Säfstaholm» (1825) är en figurrik tavla, ganska livfull
både i färg och rörelser. Emellertid är den på långt när ej så omedelbart
och naturligt uppfattad som Hilleströms ett par decennier tidigare målning
med likartat motiv. — Den romantiska epoken fordrade välputsade, lagom
uppsluppna idealbönder, lämpade för en operascen eller ett
»nationaldräkt»-album, och sådana har Sandberg också levererat till denna Vingåkersfest med
det höga herrskapet som åskådare på slottsbalkongen i fonden. Det låter
paradoxalt — men 1800-talsromantiken, som berömde sig av ett fördjupat
intresse för den folkliga kulturen såsom en del av nationens liv, tålde mindre
av realistisk must än vad som kunde gå an under 1700-talets
Rousseau-svär-mande decennier, då »Bonde-Costumen» var en omtyckt utklädnad för fina
damer, som ville leka lantliv. »Fredmans epistlar» ägde mycken must bland

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. För sin frikostige mecenat, »den blinde excellensen»
greve G. Bonde på Sävsiaholm, målade J. G. Sandberg 1825 sin berömda »Midsommardans
vid Säfstaholm». På gårdsplanen framför slottet (kort dessförinnan tillbyggt med flyglar
till en fasad helt i tidens stil) är bygdens folk, flertalet i Vingäkersdräkt, samlat kring
majstången till midsommarfirande. På slottets altan befinna sig slottsherren, hans familj och
husets gäster, på förnämt avstånd åskådande folkets uppsluppna nöjen. Tavlan har många
anknytningspunkter till en femtio år äldre målning med ett alldeles likartat motiv — Pehr
Hilleströms »Slåtteröl på Svartsjö», som i detta arbete återgivits å pl. vid sid. 112 och å
sid. 141 i bd 7; en rad detaljer går igen i bägge (kanske helt enkelt därför, att båda äro
verklighetsskildringar), men kompositionen i Sandbergs »Midsommardans» är betydligt
stramare än i den gustavianske folklivsskildrarens åtskilligt mera realistiska och burleska
reportage frän slåtterölet på änkedrottningens Svartsjö. Oljemålning 1825. Privat ägo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 4 22:02:54 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svfolket/8/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free