Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom Otto Lindblad och
kvartettsången fick det akademiska
samhället nya, friska tillgångar.
Och nya, friska vindar av politisk
och social art slogo ut över den lilla
stifts- och universitetsstaden genom
tidningen Skånska
Corresponden-ten, som 1832 grundades i Lund
och där hl. a. Agardh, P.
Wiesel-gren, P. G. Ahnfelt m. fl. uppträdde.
Den förnämsta vittra kraften hlev
(på 1840-talet) C. V. A. Strandberg
med skaldenamnet Talis Qualis
(om honom och studentlivet se
uppsats i nästa band av detta verk).
I den liberala kretsen i Lund
hyllades riksdagsmannen i
bondeståndet Nils Månsson i Skumparp, en
det fria ordets och folkbildningens
varmhjärtade och vältalige
målsman (död 1837). Dessa uttryck av
liberalism i de akademiska
kretsarna i Lund väckte ogillande på
högre ort och klandrades starkt i
det konservativa lägret.
Bonden Nils Månsson i Skumparp tillhörde
sin tids mest framstående riksdagstalare. När
han vid 1829 års riksdag talade mot
indrag-ningsmakten, yttrade en av huvudstadens
tidningar, att rörelsen var allmän. »Varthän det
tårade ögat vände sig, avspeglades samma
rörelse i ett annat ögas tår.» För sitt levande
intresse för folkbildningen har han blivit kallad
»ljusets bonde» och på hans grav på Frenninge
kyrkogård std orden: »En man av folket och
för folket». — Etsning av L. H. Boos af
Hjelmsäter 1823.
De stora hiskopliga dynastierna från 1600- och 1700-talen hade utdött
eller utmynnat i ämhetsmannaadel. Men från biskopsgårdar och prästgårdar
utgingo alltjämt ännu under denna period många av de ledande personerna
på olika kulturområden. Närmast ha vetenskapen och vitterheten rekryterats
från dessa prästhem. Stora prästfamiljer funnos alltjämt i de olika stiften,
och somliga bibehöllo sig där under århundraden. Vi kunna erinra om
släkterna Boéthius i Dalarne och Meurling i Småland —- den sistnämnda sitter
ännu efter 230 år som ledare i samma pastorat (Kristdala).
En av de mest betydande prästsläkter vårt land ägt, var den från
Sex-drega i Västergötland, som kallade sig Rosén. Jämte ledare på det
religiösa området utgingo därifrån de stora läkarna Rosén von Rosenstein
Sv. folket genom tiderna VIII. — 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
