Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sattes. Sverige var efter England det första land, där ångmaskinen
användes för framdrivande av fartyg.
»Den stora nytta eld- och luft- eller ångmaskiner redan åstadkommit,
och däribland förnämligast deras användbarhet till sjöfarten, är nu
allmänna taleämnet. Våra läsare se dagligen ångfartyg begagnas och nya
byggas.» Med dessa ord inleder redaktören av »Konst och nyhetsmagasin
för medborgare av alla klasser» (Fredrik Boije) en liten artikel i årgången
1821. Artikeln har till överskrift »En ångmaskin» och innehåller en
förklaring över en bifogad plansch i kopparstick. Detta hade insänts till
tidskriften av en nittonårig löjtnant vid Jämtlands Fältjägareregemente,
J. Ericsson, och redaktionen anmärker, att det var dennes »andra
försök att gravera i koppar». Den store uppfinnaren gjorde nu sina första
lärospån. Owen hade redan 1816 gjort försök att framdriva fartyg med
propeller; detta misslyckades, men tjugo år senare konstruerade John
Ericsson i England och tog patent på en sådan anordning för båtars
framdrivande. Hans verksamhet skall skildras i nästa samt i ett därpå
följande hand.
Ångmaskinen fick särskilt för kommunikationsväsendet den allra
största betydelse.
För våra förbindelser inom landet och med utlandet hade åtskilligt
gjorts under den gustavianska tiden. Detta gällde både landsvägarnas
förbättrande och upprättandet av ett snabbt underrättelsesystem genom
telegraf. Också här gick den ovan omtalade Edelcrantz i spetsen. Edelcrantz
åstadkom redan 1794, att Sverige blev det land i Europa — efter
Frankrike —, som först fick en optisk telegraf: mellan Stockholm och
Drottningholm. Nya linjer upprättades efterhand, särskilt under krigsåren
1808—09. Karl Johan lät 1836 uppsätta en telegrafavdelning vid arméen.
Efter något mer än ett årtionde därefter blev den optiska telegrafien hos oss
ersatt med den elektriska (efter amerikanskt system).
För en snabbare förbindelse inom landet gjordes åtskilliga
vägförbätt-ringar. Nu började också router med »hastighetsvagn» upprättas.
Hastig-hetsvagnen, diligensen, hade redan länge använts utomlands. År 1830
införde det svenska postverket en diligensförbindelse Stockholm—Ystad,
varifrån postbåten övergick till Stralsund. Denna route drogs dock in efter
några år. Ett enskilt bolag drev emellertid en diligenslinje
Stockholm—-Göteborg, vilken utsträcktes till Skåne. Först efter 1800-talets mitt blev
diligenssystemet på ett mera verksamt sätt genomfört i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
