Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från början av 1820-talet
arbetade man för ångmaskinens
användning till framdrivande av
fartyg, som också skulle användas för
statens räkning, bl. a. för
postverket. Här blev Owens verkstad
också den ledande. Från den utgingo
de två maskiner, som blevo använda
för de fartyg, vilka på kronans varv
i Karlskrona byggdes för
posttrafiken mellan Sverige och Tyskland,
det ena för svensk räkning, det
andra för tysk. Den 1 maj 1824
öppnades med dessa båtar det svenska
postverket för första ångbåtsfart,
nämligen mellan Ystad och
Stral-sund.
Också i Göteborg och Malmö
började byggande av ångbåtar vid
varven. För Sveriges
handelsförbindelser, såväl vid de egna
kusterna som med utlandet, blev detta
skeppsbyggen av den allra största betydelse. Vad som väsentligen
befordrade denna snabba utveckling i vårt land, var det redan vid århundradets
början planerade storartade kanalföretaget, som skulle i anslutning till
Trollhätte kanal förbinda Östersjön med Nordsjön: Göta kanal. Själva
kanalarbetet utfördes av soldater ur den indelta armén (se folder vid sid. 34).
Ångmaskinen kom här först till användning för pumpinrättningar; men
den energiske ledaren för företaget, Baltzar Bogislaus von Plåten, arbetade
med framsynt blick och seg energi på skeppsfartens rationalisering; han
föreslog redan vid början av 1820-talet, att ångfartyg skulle begagnas för
bogserhjälp. Härmed dröjde dock mer än ett årtionde. Vid Motala
verkstad, som i samband med kanalbygget blivit anlagd, arbetades nu på
konstruktionen av ångmaskiner, lämpade för kanalbåtar. Den första
bogser-båten, driven av ånga, sattes i gång 1833, sedan hela kanalsträckan blivit
färdig, och följande år insattes en passagerareångare. Vid mitten av
1840-talet tillverkades vid Motala verkstad propellermaskiner för ångbåtar
Baltzar Bogislaus von Plåten var genom sin
energi rätte mannen att övervinna de stora
hinder, penningbrist och tekniska svårigheter,
som reste sig vid utförandet av Göta kanal. En
tid var han ståthållare i Norge. —
Linjeetsning av L. H. Roos af Hjelmsåter i »Porträtter
af åtskillige 1823 års riksdagsmän*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
