- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
292

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgivaren av »Magasin för konst, nyheter och moder», ur vars 6:e årgång (1829) denna
litografi (efter teckning av Bellangé) är hämtad, har kommenterat den på följande sätt:
»Den beskedliga gamle Herrn, som gått ifrån sin egen ofulländade toilett för at hjelpa
hustrun, är ifrigt sysselsatt at göra frun til viljes, och man läser tydligen i hans mine,
åtbörd och ställning, et innerligt begår at göra så godt han förstår och det bästa han
förmår. Frun tyckes likväl göra några anmärkningar om rätta sättet. — Vid denna scen
kommer det egentligen derpå an, om Frun har sagt: vill du vara god, min beskedliga
gubbe lilla, och hjelpa at snöra mig! eller hit och snör mig!! — På den andra
teckningen är förhållandet tvert om. Herrn i huset tycks höra til det slaget, som vill at alla
skola passa up honom, som sjelf icke har reda på något som hör til hans klädsel, och
begär at hustru, svägerskor och barn skola hafva allt i ordning och förekomma hans
önskningar och tankar. Alla åro i rörelse när han skall vara helgdag sklådd, och han
vore nödsakad försumma den angelägnaste sammankomst, om icke hustrun knyter
halsduken på honom. — Här är nu den frågan, om Herrn har sagt: min lilla beskedliga
gumma, var god och hjelp mig med min halsduk! eller: hvart springer ni nu alla? hvar
är min hustru som låter mig stå här, och vet at jag skall nödvändigt gå ut på
klockslaget? Skall jag gå ut utan halsduk2!»

*



Ijänstemannafamiljer. Den ofta talrika barnaskaran bespisades vid
särskilda bord eller vid fönster- och skåphyllor. De äldre sönerna fingo sitta
vid föräldrarnas bord, liksom informatorn. Informatorer anställdes
alltjämt och fingo läsa med både gossarna och flickorna; de äldre sönerna
sändes till gymnasiet i stiftsstaden. Hustukten var sträng, och husandakten
var ännu vanlig.

Jämte informatorer såg man mångenstädes på landet i hushållen s. k.
kavaljerer. Dessa voro vanligen yngre män, ofta officerare, som ännu icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free