- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
300

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slags communikation med varandra. Damerna sticka strumpor, och
herrarna, som ej spela kort, gäspa munnen ur led. Detta är
converstions-nöjet. Jag gissar, att här, som annorstädes, herrar och damer träffas om
natten: men om dagen sker det aldrig oftare än vid bordet, som knappast
är avdukat innan man beger sig till viran och gascar bort hela sitt liv..

— Det bör kanske erinras om att Tegnér — som gärna kryddade sina brev
till intima vänner med lustigheter — varken älskade dans eller kortspel,
i motsats mot flera biskopskolleger, bland dem vännen och efterträdaren
Heurlin.

I många vackra hem på landsbygden kunde man den tiden uppleva
glänsande fester med nöjen av skiftande slag. Om en sådan, firad på
Karlslund (nära Örebro) i anledning av den gamle generalen greve M. G.
Anckar-svärds guldbröllop, föreligger en livlig berättelse (av J. M. Rosén). Sonen,
den ovan omtalade C. H. Anckarsvärd, som ägde Karlslund och där
inrättat den första gasbelysningen i Sverige, var tillställare av festen, som
varade i flera dagar och fortsattes vid hindersmässan i Örebro. Den
bevistades av en mängd bekanta personer från omgivningen och
huvudstaden, bland dem guldbröllopsparets yngre son, den bekante konstvännen
och mecenaten M. G. Anckarsvärd samt den nyss omtalade Axel Raab.
Den stora festdagen avslutades glänsande. »Efter supén var bal, som
öppnades av brudparet såsom första paret i en angläs — av stor effekt att
se den 90-årige brudgummen med sin 80-åriga brud — och den därpå
följande dansen var mycket animerad. Under en vals inträffade, att
plötsligt gasen i hela huset slocknade, och det blev kolmörkt. Det gjorde ett
ganska eget intryck, men togs från den muntra sidan, då från köket
in-bragtes ett par ljus, vilka dock knappt förmådde sprida en halvdager i det
stora rummet. Naturligtvis avstannade dansen, dock blott för några
minuter, till dess man åter fick gasen att brinna, och att den för ett ögonblick

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna färgrika tavla av borgerlig förlustelse är
»tecknad efter naturen» en vinterdag 1830 pd Kongl. Djurgården, där de, som så vågade, på
släde, byxbak eller stövelsulor rutschade nerför de populära, konstgjorda isbackar, som
voro bekanta under namnet »Montagnes russes« (ryska bergen), och där de, som inte
vågade, med stor behållning inskränkte sig till att titta pd. De senare voro, liksom de
22,000 åskådarna vid 22 fotbollsspelares kamp på Stadion i vära dagar, i överväldigande
majoritet. Vad som f. ö. mest frapperar pä denna livfulla bild av ett stycke Stockholm i
snö, är att ingen av de många, man ser, går på skidor — skidan var ännu okänd som
sportredskap. — Kolorerad litografi. Nationalmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free