- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
318

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kvinnorörelsen har
karakteriserats som försöket att återställa den
rubbade jämvikten inom
människosläktet. Försöket gällde då i
främsta rummet att skaffa kvinnorna
försörjningsmöjligheter. Första
bräschen i de manliga yrkenas
ogenomträngliga mur gjordes 1834, då en
kunglig förordning förklarade, att
»välfrejdade personer af
qvinnokö-net, som i anseende till försvagad
helsa eller andra bevekande
omständigheter funnes vara i behof
af passande försörjningsmedel må
kunna erhålla tillstånd att i
Stockholm tillverka och till salu hålla
tårtor, pastejer och bakelser». Tolv
år senare utkom den länge
förberedda Fabriks- och hantverksordningen, som gav änka, frånskild hustru
och ogift kvinna i stort sett full näringsfrihet.

En bakelsegumma i operavestibulen i
Stockholm 1842 ■— ett näringsfång, vartill kvinnor
frän och med 1834 kunde erhålla nådigt
tillstånd. — Litografi (detalj) av F. Tollin 1842.

VÄGEN UT TILL
ARBETSMARKNADEN.

Sedan arbetets portar på detta sätt öppnats på glänt, följde nya
rättigheter slag i slag. Lars Johan Hierta hade vid åtskilliga riksdagar
motionerat om att kvinnor skulle få bli folkskollärarinnor. Dels voro lönerna
otillräckliga för en man med familj, dels ansågos kvinnorna »med sin
mildhet och sitt tålamod lämpa sig väl för yrket». Sedan
folkskollärarin-neseminarierna inrättats — det skedde 1859 — utvidgades rätten. Snart
erhöllo kvinnorna även tillstånd att bli fältskärer och organister. Det
förstnämnda föreslogs av K. J. Svensén, Hiertas vidsynta motsvarighet inom
bondeståndet. Prosten Söderberg hade före honom varit en lyrisk
förespråkare för kvinnors tillträde till organistyrket, i det han framhöll: »och
synes den heliga Cecilias konst väl anstå att af hennes kön öfvas».

Högre lärarinneseminariet slog upp sina portar 1861. Ungefär
samtidigt vidgades möjligheterna även på andra hanor: kvinnor fingo bli
tandläkare och uppehålla vissa tjänster inom post- och telegrafverket. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free