Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För hundra år sedan var kvinnans verkningskrets utanför hemmet ytterst snävt
begränsad; de nästan enda områden, där kvinnor kunde finna sin försörjning, voro som
uppas-serskor på värdshus och kaféer, som skur- och renhållning shjon samt inom vissa
industrier. Praktiskt taget varje yrkesverksamhet, som stod öppen för kvinnliga utövare, var
förenad med ett lågt socialt anseende eller underbetald. Alla statstjänster och de flesta
intellektuella yrken voro henne förvägrade. Det är lätt förståeligt, att en kvinna sådan som
Fredrika Bremer med denna sociala verksamhet för ögonen och i känslan av att männen
ej ville medge kvinnan »varken värde eller salighet» måste resa sig och »ropa, om ock tyst,
på rättvisa och billighet». — Yrkeskvinnor på 1830-talet — en värdshusflicka och ett par
renhållningshjon. Litografier av Hjalmar Mörner i »Stockholmsscener» (1830).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
