Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnosakens pionjärer, Gertrud
Adelborg, vars mantel axlades av
Axianne Thorstenson.
Esseldes initiativkraft räckte
även till för grundandet av
Handarbetets Vänner, Söndags- och
aftonskolor för arbetsklassens döttrar
samt Stockholms läsesalong. Hon
var också en av initiativtagarna till
Föreningen för frivillig sjukvård i
fält, upprinnelsen till Röda Korset.
TRE VIKTIGA
PROGRAMPUNKTER.
Vid sekelskiftet kom en fråga
att särskilt träda i förgrunden,
frågan om kvinnans politiska rösträtt
— den kommunala hade tillerkänts
henne 1862. Kampen om den
politiska blev både lång och intensiv.
Från att förut mest ha rört sig
kring ekonomiska problem,
övergick kvinnorörelsen på 1880-talet
till att ställa upp juridiska och
politiska krav mot bakgrunden av
internationella kvinnosträvanden i sam
i––––-Ja, mina damer, Idtom oss strida,
strida en oförsonlig strid mot röfvarne af
Vår frihet — mot karlarne, mot dessa odjur,
som sgstematiskt sedan skapelsens första tider
sökt kufva oss, sökt hindra oss att utöfva
våra heligaste rättigheter. —- Lösryck qvinnan,
ropa vi med den förorättades röst, lösryck,
befria henne från detta sociala slafveri, hvari
hon nu befinner sig. Lät henne varda fri
medborgare i staten och ej slaf under det manliga
slägtet . . . Gif henne rösträtt, gif henne
rättighet att vid landets parlament föra sina
medborgares talan .../» — Karikatyr av C. L. H.
Thulstrup 1876.
ia riktning. 1902 bildades i Sverige
den första rösträttsföreningen. Den fick snart efterföljare, vilka inom ett
tiotal år räknade 17,000 medlemmar. År 1884 kom kvinnorösträtten före i
riksdagen genom en motion av den radikale redaktör F. T. Borg. Han föreslog
såväl valrätt som valbarhet till andra kammaren för kvinnor, som fyllde
de för männen lagstadgade villkoren. Motionen avslogs emellertid i andra
kammaren med 53 röster mot 44 och i första kammaren utan votering. Man
tog ej ännu saken riktigt på allvar.
Den 30 december 1899, på det gamla seklets näst sista dag, kom ett
första initiativ från kvinnorna själva. Då inlämnade Fredrika
Bremer-Förbun-det till regeringen den första petitionen om politisk rösträtt för kvinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
