- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
332

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller biträda vid upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet».
Därigenom kan kvinna ännu ej inneha en socialministerportfölj. Hon kan ej
heller bekläda högre befattningar inom länsstyrelserna eller kriminalpolisen.
En enig kvinnoopinion kräver för närvarande en revision av
behörighetslagen, som ej kan anses tillfredsställa kvinnornas anspråk på fri tävlan och
förutsättningslös prövning av den enskilda individens skicklighet och
lämplighet.

I den statliga förvaltningen och de affärsdrivande verken infördes
lika-lönsprincipen 1925, och kvinnor ha laglig rätt att kvarstanna i tjänst efter
giftermål och vid barnsbörd i motsats till vad som ännu är praxis för
kvinnliga anställda i enskild tjänst. Även i undervisningsväsendet tillämpas
numera efter riksdagsbeslutet 1937 likalönsprincipen. Tidigare åtnjöto
kvinnliga lärare en avsevärt lägre lön än manliga. 1938 fullständigades
likalönsprincipens tillämpning efter hela linjen. Vad jämförelsen mellan
mäns och kvinnors löner beträffar, är det ofta svårt att i de enskilda fallen
komma till klarhet om likhet eller olikhet dem emellan. I regel torde dock
kunna sägas, att det sämst betalade arbetet i allmänhet ligger i kvinnohänder.

Se vi till de yrkesutövande kvinnornas antal utgjorde de 1930 893,342
mot 1,978,482 män och ökade från 1920 med 16%. Härav kommo på
jordbruk med binäringar 241,522 kvinnor (27 %), på industri och hantverk
185,885 (20,8%), handel och samfärdsel 171,414 (19,2%), allmän tjänst
och fria yrken 88,998 (10%) och husligt arbete 205,523 (23 %).

Härtill bör kanske fogas, att åtskilliga av de arbetsfält, som hittills
betecknats som så gott som fullständigt manliga, numera fått kvinnligt
inslag. Kvinnliga arkitekter, ingenjörer, veterinärer och poliser i
specialuppdrag bevisa detta påstående. Att läkar-, jurist- och journalistbanoma
absorbera allt flera kvinnor är ett faktum. Däremot äro kvinnorna alltjämt
så gott som obefintliga i domstolarna, och kappa och krage hägra
fortfarande för kvinnliga teologer. En omfattande kvinnoopinion gör
emellertid för närvarande gällande, att även prästämbetet bör stå öppet för
kvinnor, som känna sig därtill särskilt kallade.

I övrigt torde man kunna fastslå, att kvinnorörelsen gjort åtskilliga nya
landvinningar under de senaste tjugofem åren. Under den tidrymden ha vi
på olika arbetsfält kunnat inregistrera vår »första kvinnliga». Vi fingo
sålunda 1912 i Kerstin Hesselgren vår första kvinnliga yrkesinspektör, 1917
vår första kvinnliga rektor, tre år senare blev Anna Bugge-Wicksell den
första kvinnliga representanten från Sverige i Nationernas förbund — för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free