Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av musikern ex professo. Och ännu långt in på 1800-talet spelade därför
amatörerna en roll som exekutörer, som vi i våra dagar, då den musikaliske
lekmannen övervägande blott blivit en passiv mottagare, ha svårt att fatta.
Småningom inträder en förskjutning, då dilettanterna få maka åt sig,
därför alt kraven på musikalisk virtuositet stegrats utöver vad den icke
musikaliskt fackutbildade i regel kunde prestera. Men detta inträffar knappast
förrän på 1830-talet eller i början av det följande decenniet, och ännu vid
mitten av århundradet och senare bidrar privatmannen att skänka
musiklivet en rikare variation, än vad enbart den yrkestränade musikern skulle
ha mäktat.
MUSIKLIVET I UPPSALA, LUND OCH STOCKHOLM FRAM TILL
1850-TALET.
Rörligast och lättast att följa i alla dess skiftningar inom och utom
hemmets dörrar är musiklivet i en stad som Uppsala. Hit hade Friedrich
Haeff-ner flyttat i början av 1800-talet. Hans största betydelse faller inom
kyrkomusikens område, där hans koralbok nu i mer än ett århundrade blivit
använd. Men även som director musices vid universitetet åvägabragte han en
uppryckning av musiklivet. Haeffner blev också skapare av den
fyrastäm-miga studentsången, som med ens gjorde Uppsala till en sjungande stad
framför alla andra. Men studentsången bildar ett kapitel för sig, och lika
viktiga för det musikaliska livets blomstring voro för övrigt
aftonsamkvä-mcn i de familjer, som hörde till akademistaten. Den romantiske
latinprofessorn Adolf Törneros har i sina brev till vännerna mycket att berätta, om
huru man där på 1820-talet samlades kotterivis för att efter dagens släp
idka musik, så långt krafterna räckte till. I centrum för dessa intressen står
som redan ett tiotal år tidigare Erik Gustaf Geijers hem, där husfadern själv
var kompositör, och där för första gången genomspelades hans
instrumentalstycken och prövades de sånger av honom, som sedan flögo kring land
och rike. Med Geijer själv vid pianot samlades kring honom som aktiva och
passiva deltagare vid samkvämen vännerna Törneros, överstinnan Malla
Silfverstolpe, varje ung diktares och musikers tåligt lyssnande biktmoder,
studenten J. U. Ekmarck, ibland även A. F. Lindblad och många andra.
Mitt i sällskapet sitter professorskan Geijer med spanande blickar;
Törneros’ livliga minspel berättar på förhand för henne, om professorns nya
komposition slagit an eller ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
