Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra, som landshövding
Kraemers, trädde i dess
ställe; om någon
avmattning av musikintresset
kan man icke tala. Den
unge Gunnar Wennerberg
blir en av stöttepelarna i
det musikaliska Uppsala
under 1840-talet. Och som
ett komplement till
studentsången och de
muntra melodierna hos
Juve-nalerna stiftades nu
också »Lilla sällskapet», som
med Jacob Axel
Josephson till ledare ägnade sig åt den klassiska kyrkomusiken. Agnes Geijer,
professorns dotter, och Ava Wrangel äro de mest kända sångfåglarna i
denna krets av musikaliska amatörer. Luften är full av musik, och det kan
nog göras gällande, att det varken förr eller senare musicerats så ivrigt och
intensivt inom ett litet svenskt stadssamhälle som under perioden 1820—
1850 i Uppsala.
I Lund hade musiklivet under den gustavianska tiden fått ett visst
uppsving genom akademiens kapellmästare Fredrik Kraus (av annan släkt än
den ovan omtalade tysk-svenske musikern Joseph Kraus). Hans
verksamhet fortsattes av Christian Wenster och dennes son, Emanuel Wenster. Den
sist nämnde, som i ett halvt århundrade ledde det akademiska kapellet,
framträdde med både instrumentala och vokala kompositioner — bl. a.
med sånger för fyra stämmor (gossröster i sopran och altstämmorna)
—-vilka uppfördes vid de akademiska högtidligheterna. Ett väsentligt tillskott
till stadens musikliv kom ifrån professors-(biskops) familjen Munck af
Ro-senschöld. Biskop Muncks yngsta dotter Brita, gift med professor Anders
Lidbeck, ägde en utomordentligt vacker, synnerligen omfångsrik stämma,
som hon någon gång lät höra på konserter och välgörenhetstillställningar,
även sedan hon som änka (på 1830-talet) flyttat till Stockholm. Hennes
brorson, Peter Munck af Rosenschöld, var som pianospelare en av stadens
förnämsta musikaliska krafter; adjunkt i fysik sysslade han också med
musikteori och uppfann ett nytt, även i våra dagar uppmärksammat tonsystem.
E. G. Geijer vid pianot. — Pennteckning av okänd
konstnär. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
