Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För »alla dem som om sommaren besöka en badort mera för nöjet än för nyttan» var
Gustaf sberg en kär tillflyktsort — dess naturskönhet var berömd. — Litografi 1856.
rådde en överdriven enkelhet. Olof von Dalin gjorde de förra till mål för
satirens pilar i ett nummer av sin tidskrift »Argus».
Bland de otaliga brunnar, som vid sidan av de nämnda »stora» —
Me-devi, Loka, Sätra, Porla, Ramlösa — frestade en mera undangömd tillvaro,
var Baggetofta surbrunn i Bohuslän, en fjärdingsväg från Uddevalla.
Upptäckt 1728, hade den besökts och beskrivits av bl. a. Linné under hans
Västgötaresa (1746) och 1761 Abraham Abrahamsson Hiilphers, som
några år senare utgav en förteckning över alla mera kända svenska
brunnar. Vid hälsokällan på Baggetofta eller, som orten från 1770-talet
benämndes, Gustafsberg, fanns åtminstone från 1774 även ett badrum med
dusch, beläget 75 alnar från havsstranden. Traktens befolkning sökte bot
för sina krämpor i badrummet liksom vid brunnen. Läkarvetenskapen hade
nämligen kommit underfund med att saltvattensbad voro nyttiga. Länge
hade man dock en viss motvilja mot strandbad — av religiösa skäl. Enligt
den gamla föreställningen var det rentav syndigt att bada i havet, eftersom
människan skapats att leva på land och icke i vattnet. Strömstads badort
räknar anor från 1784, men Gustafsberg, som hade sitt lilla badrum
åtminstone tio år tidigare, kan betraktas som den äldsta badorten icke blott i vårt
land utan i hela Nordeuropa. Gustav IV Adolf lät några vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
