Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En inrättning, »lika sällsynt som välgörande» var
»Ja-quette Du Rietz’s Faltig-Försörjning» vid Lunds
hälsobrunn (nära Skara), stiftad av greve Gustav Piper till
minne av sin maka. »Trettio sjuklingar njuta här under
varje drs brunnsdrickning en hel månad fri bostad, mat,
låkarevård, läkmedel, bad av alla slag och en noggrann
skötseh, berättas det i 2:a årg. av »Konst och Nyhets
Magasin» (1819), varur även litografien ovan år hämtad.
Författarinnan Sophie
von Knorring, som sökt
bot för sin krasslighet vid
Medevi 1828, har i
romanen »Axel» skildrat
brunnslivet. Hon
satiriserar där den för Medevi så
karakteristiska
»simpliciteten» i klädedräkt. En
hov-rättsrådinna, som »haft
ett otroligt besvär, och
mycken kostnad hela
våren, för att få gentila och
fullkomligt moderna
kappor, klädningar, hattar
och mössor från
Stockholm och Köpenhamn»
till sig och sin dotter, blir
grymt besviken vid
ankomsten till Medevi och
måste till varje pris söka
skaffa »simpla hattar,
enkla klädningar m. m.»,
och hon sprätter av all-
sköns onödig grannlåt på
sina medhavda lyxtoaletter. I romanens liksom i verklighetens Medevi
spelas gärna sällskapsteater, vilket också var fallet vid andra större badorter.
Av andra nöjen vid brunns- och badorterna må främst nämnas utflykter
i vagn, som sedan gammalt hörde till brunnskuren. Det var nyttigt för
matsmältningen och blodcirkulationen att bli omskakad. Vid Medevi företogos
regelbundet åkturer 8,30 f. m. och 4,30 e. m., antingen i brunnsgästernas
egna »Medevivagnar», som de färdats i från hemorten, eller ock i förhyrda
åkdon, den trespända vursten »skallerormen», som alltid gick i spetsen för
tåget, eller de små »kaffebrännarna». På nästan varje brunnsort fanns en
öppen plats, kringbyggd av villor och med det betecknande namnet
Skvallertorget, vittnande om de litet äldre damernas förnämsta tidsfördriv vid
sybåge eller virkning. Herrarne roade sig med kortspel, bräde, biljard och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
