Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cip, att självstyrelse i görligaste måtto skulle genomföras på samhällslivets
olika områden, finna ännu ett motiv för kyrkomötestanken. Hans närmaste
meningsfränder, t. ex. Hammar, gingo i sin motivering andra vägar än
Tho-mander, i det de med kyrkomötestanken förknippade önskemålet om en
omläggning av svenska kyrkans författning till överensstämmelse med den
skotska presbyterianska författningen. Häremot reagerade den lundensiska
högkyrkligheten med skärpa och kom därvid i opposition också mot
kyrkomötestanken. Hållande fast vid luthersk tradition, att man skulle värna om
nådemedelsämbetet, därför att kyrkan var en ordets och sakramentens
kyrka, en nådemedelsanstalt, ansågo lundensarna, att kyrkan utsattes för
risker, om en synod, där också lekmän hade säte och stämma, skulle få
beslutanderätt i kyrkliga ting. Den politiska konservatismen ställde sig åter
mera gynnsamt gentemot kyrkomötestanken, enär enligt dess förmenande
ett kyrkomöte skulle förhindra, att kyrkans inre angelägenheter drogos in i
politikens strömvirvlar.
Vid 1862—63 års riksdag framlade Louis De Geer proposition om ett
kyrkomöte, bestående av hälften präster, hälften lekmän. Förslaget var så
lagt, att ett kyrkomöte skulle inrättas oberoende av om en
representationsförändring kom till stånd eller icke. Från denna synpunkt kom kyrkomötet
till för sin egen skull, för att tillmötesgå kraven på en effektivare
behandling av de interna, kyrkliga angelägenheterna. Så till vida blev kyrkans rätt
till självständighet och självstyrelse tillgodosedd, som kyrkomötet, ehuru
det blott erhöll konsultativ rättighet i likhet med vad riksdagen hade i
analoga ärenden, beträffande den s. k. ekonomiska lagstiftningen, dock fick
säga sitt tungt vägande ord, ett ord, som i praktiken kom att väga allt
tyngre, allteftersom riksdagens uttalanden beträffande den ekonomiska
lagstiftningen fingo alltmer bindande kraft. Kungl. maj:ts förslag angående
kyrkomötets inrättande antogs av riksdagen, och 1863 utfärdades
kyrko-mötesförordningen.
Men kyrkomötesfrågan hängde dock nära samman med frågan om en
representationsförändring. Det stod fullt klart för Louis De Geer, att
lösningen av representationsfrågan skulle underlättas genom förhandenvaron
av ett kyrkomöte. Han menade icke, att kyrkomötet skulle anses såsom
ett bytesobjekt, givet för att prästeståndet skulle avstå från sin
representation såsom riksstånd. Man kan säga, att vad Louis De Geer åsyftade
beträffande representationen var samma rationella klyvning, som blivit
genomförd beträffande den odelade sockenstämmans klyvning i kyrkostämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
