Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
traktas såsom ett till
prästeståndet givet
bytesobjekt. Den politiska
konjunkturen tedde sig så. Å
andra sidan är det
frapperande, vilken liten roll
nämnda veto-rätt spelade
under riksdagsdebatterna
om den nya
riksdagsordningen, och det både i
prästeståndet och i övriga
stånd. I prästeståndet
argumenterades blott med
allmänt konstitutionella
och tekniska skäl. Dettas
votum i det avgörande
ögonblicket bestämdes av
ridderskapets och adelns
hållning, och det torde få
anses vara lojalt och
hederligt handlat.
Majoriteten inom prästeståndet
var icke benägen för den
nya riksdagsordningen,
men man ansåg sig icke
ha rätt att driva
obstruktionspolitik gentemot ett
av Kungl. maj:t framlagt
förslag, som hade fått
trenne stånds gillande.
Avstod adeln från sin
privilegierade ställning, så
hade prästeståndet ingen
rättighet att hålla på sin
egen.
För kyrka och
prästerskap var det säkerligen
»Kaplan får matmdla» och blir bjuden på en sup. * Ka
planen måste smutta mot sin vilja, ehuru han hellre vill
hålla en nykterhetspredikan; han tiger emedan han
annars kan bli utan matmdla, och han kommer ihåg sina
hungriga barn hemma. Når bonden mäter fyra kappor
råg i kaplans säck, säger han: ’Det hår är litet, men
prosten får lika många tunnor av mig’. Visst är det orätt
delat. Kaplanen tager och håller till godo», lyder den
något tendentiösa texten till bilden. Men det lägre
prästerskapets levnadsvillkor voro verkligen föga
avundsvärda (»måttligt skola kapelanerna hava», hette det nog
sd betecknande i Smdland) — och den kaplan (titeln
utbyttes under 1800-talet mot komminister), som ej hade
pastoralexamen och kanske av livets omständigheter
tvingades att sid den ur hdgen, måste finna framtiden
full av hopplöshet och bekymmer. Att som på bilden hår
(källa se föreg. bild) kaplanen nära nog fick tigga sitt
bröd i gårdarna var naturligtvis dock inte vanligt — men
boställena voro ofta magra, lönen upprörande liten,
barnen kanske många och studieskulderna tunga. »Riksens
ständer hava hänskjutit kaplanernas klagan till Kongl.
Maj:t, som dock i nåder icke fästat avseende därvid.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
