Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
religiösa samfundslivet. Baptismen var klart frikyrklig och opponerade
skarpt mot »statskyrkan». Dess ideal var en fri sammanslutning av de
verkligt troende. Inom väckelsekretsar fick samfundsfrågan sin aktualitet,
när det gällde, huru man skulle ställa sig till kyrkans nattvardsgångar, som
stodo öppna för alla. Då de väckta på en tid, då nattvardsseden ännu delvis
var obruten, vid kyrkans nattvardsgångar mötte sådana, som de måste
från-känna kristligt liv, kände de sig sårade härav, och tanken på separata
nattvardsgångar, öppna endast för de troende, växte sig allt starkare.
Man torde nog kunna säga, att under nämnda decennium frågan om
rättfärdiggörelsen och helgelsen, med andra ord den »antinomistiska»
frågan, stod i förgrunden. Ett gott handtag fick den antinomistiska tendensen
genom en skrift, som den unge P. P. Waldenström — tidigt ansedd såsom
den, som skulle upptaga manteln efter Rosenius — utgav i början av
årtiondet, nämligen den mycket lästa allegorien »Brukspatron Adamsson eller
var bor du?». Men bestämd opposition framkom också, efter andra linjer
än dem baptismen och metodismen följde.
OPPOSITIONEN: MYRBERG OCH RUDIN.
Upphovet till denna opposition var dåvarande teologie adjunkten,
sedermera professorn i Uppsala O. F. Myrberg. Denne, som var en hängiven
lärjunge till Tubingenteologen Johann Tobias Beck, satte liksom lärofadern
en »biblisk» teologi i motsats mot den gamla lutherska ortodoxien, därvid
kritiserande dennas framställning av läran om rättfärdiggörelsen genom
tron. För Beck liksom för Myrberg tedde sig rättfärdiggörelsen framför allt
och i första hand såsom en skapande och frambringande akt å Guds sida.
Om man i renlärighetens namn, menade Myrberg, lade all vikt vid tillräk-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Hög och myndig som en olympisk Zeus med
molnfri pannan sitter på denna berömda, kanske väl idylliska, kulturbild från en svunnen,
patriarkalisk tid en Skdneprost i sin bastanta gungstol, omvärvd av skyarna ur sin
silverbeslagna sjöskumspipa och med kapellanen bredvid sig och låter då och då med
välbehag blicken irra över alla de håvor, som i rikligt mått bäras fram till nedre
bordsändan av tiondeerläggande församlingsbor och där noteras av den gamle klockaren i
tiondelängden. Man ser närmast honom två bonddöttrar med fyllda smörbyttor, en
bonddräng kommer med en kalv, en annan med ett lamm, en skogsbonde med vilt. Prostinnan
sitter längst till höger och dricker kaffe med en bondmora, och på bordet står en kraftig
ölstånka, »säkerligen ej som skåderätt». — »Tiondemöte i Skåne». Oljemålning av Bengt
Nordenberg 1865. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
