Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN OCH DEN LIBERALA LEKMANNA-
TEOLOGIEN.
Den kritik av kyrkoläran, som den Boströmska filosofien utövade,
hade analoga paralleller hos den liberala lekmannateologi, som allt ifrån
sextiotalet vann mycken anklang i borgerliga kretsar. Mycket
uppseende väckte den skrift, som Viktor Rydberg, på den tiden anställd i
Göteborgs handelstidning, år 1862 utgav med titeln »Bibelns lära om
Kristus». Den strid som utspann sig omkring denna bok kan icke här
skildras, men den blev betydelsefull nog för framtiden (jfr uppsats av
H. Elovson i detta band). Viktor Rydberg ställde bibelns lära i motsats
mot de kyrkliga dogmernas distinktioner. Man återfinner samma
motsatsställning gång på gång under sextiotalet. Man kan här finna
preli-minärerna till den historiska uppfattning av bibeln och dogmerna, som
längre fram bryter igenom. Klarhet på denna punkt vann man dock
icke, förr än uppenbarelsebegreppet hade fördjupats och man hade fått
inblick i den intellektualiseringsprocess detta hade genomgått, genom
vilken både bibel och dogmer hade mist sin dynamiska karaktär. Både
Viktor Rydberg och hans motståndare betraktade bibeln väsentligen
såsom en urkund, från vilken lärosanningar hämtades. Den lära om
Kristus, som Viktor Rydberg för sin del fann i bibeln, var den, att
Kristus var idealmänniskan, som uppenbarade gudsbelätet i människan i
dess renhet. Därigenom blev Kristus människosläktets förebild och frälsare,
nämligen just såsom den historiskt realiserade idealmänniskan, människan
Kristus, vår broder.
Skarp var Viktor Rydberg i sin kritik av kyrkan — i sitt tidigare
skrift-ställarskap riktade han sig särskilt mot den lundensiska högkyrkligbeten. I
stort sett hade hans skriftställarskap ingalunda fört bort från Kristus,
utan tvärtom hållit många kvar vid Honom, vilka annars kanske skulle ha
glidit bort. Detsamma kan icke sägas om en författare, vilken under
sextiotalet introducerades i Sverige och som en kort tid åtnjöt högst avsevärd
popularitet och hyllades såsom en av mänsklighetens stora religiösa
för-kunnare, nämligen den amerikanske unitariern Theodore Parker. Hans
skrifter innehöllo en måttlös kritik av dogmerna och en hänförd
anbefall-ning av en renad kristendom, den förnuftiga teismen, som skulle vara en
den praktiska kärlekens religion i motsats mot den förstenade dogmtron,
som blott skrämde med helvetet. Det visade sig emellertid, att den av Par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
