Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA
DIAKONIRÖRELSEN.
Ännu något som karakteriserar
sextiotalet må till slut framhållas.
Inom de nyevangeliska kretsarna
var intresset i första hand inriktat
på evangelisationen, på
förkunnelsen. Men också den praktiska
kärleksverksamheten rönte något
beaktande. En årsberättelse från en
diakonissanstalt i Strassburg hade
funnit vägen till Sverige och väckt
tanken på att också hos oss
dia-konissor borde utbildas efter
mönstret från den av pastor Th. Fliedner
grundade anstalten i Kaiserswerth.
Man ansåg, att Sverige icke finge
gå förbi detta Fliedners geniala
uppslag för social
hjälpverksamhet, ty tidsförhållandena krävde
också hos oss en sådan den
verksamma kärlekens insats. De som
först togo fatt om tanken hörde till
dem, som stodo i kontakt med
Ro-senius. På anmodan var också denne med och underskrev den
stiftelseurkund, som skapade förutsättningen för en svensk diakonissanstalt. Det var
år 1849. Två år senare trädde den nya anstalten i verksamhet, självfallet
under mycket blygsamma former. Framåt gick det emellertid under de
närmaste åren, men mycket långsamt. 1862 kallades pastor J. C. Bring till
föreståndare, och snart därefter flyttade anstalten till Erstabergen på Söder
i Stockholm. Man kan utan överdrift säga, att Bring var den andre, kanske
den verklige grundläggaren av den svenska diakonissanstalten. Med säker
hand förde han diakonien in i svenskt kyrkoliv och gjorde den till en
integrerande del i detta. Bring hade gamla, sydsvenska prästerliga traditioner, och
hans fromhetstyp svarade knappast mot den nyevangeliska. Men hans stilla,
Diakonissanstaltens första arbetsfält blev ett
litet sjukhus pä tre salar med tolv sängar.
Sedan anstalten överflyttats till Ersta, kunde
den mottaga trettio sjuka i ett nybyggt
sjukhus — efterhand har både denna och dess
övriga verksamhetsområden vid sidan av
eller i samband med dess viktigaste uppgift att
för praktisk kärleksverksamhet utbilda
kvinnliga arbetskrafter fått en imponerande
omfattning. — Bilden visar ett parti av
korridoren utanför patientsalarna d sjukhuset på
Ersta. Litografi av okänd konstnär. Stockholms
stadsmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
