- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 9. Vid 1800-talets mitt /
82

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

djupa intryck av Jacobi. Jacobi har senare spelat en stor roll för både
Grubbe och Boström, men det kan vara värt att påpeka, att Biberg även
anknöt till en inhemsk tradition. Leopold hade i sina filosofiska
undersökningar understrukit förståndets oförmåga att vinna kunskap om Gud,
odödlighet och frihet. Han hade i stället som en högre kunskapsform infört den
moraliska känslan eller det moraliska sinnet. Men Leopold har, även han,
känt till Jacobi, ehuru hans ståndpunkt som vi redan sagt huvudsakligen
baseras på engelsk moral sense-filosofi. Under alla förhållanden är det klart,
att Biberg här medvetet eller omedvetet fortsätter en inhemsk tankelinje.
Bibergs uppfattning av förnuftets karaktär måste även bli av betydelse för
hans etiska åskådning. På samma sätt som den högsta teoretiska förmågan
är ett uttryck för en gudomlig princip, så blir det sant sedliga handlandet
ett uttryck för Guds handlande i människan. »Vad är sann moralitet annat
än realisation i handling av den gudomliga nödvändighetens upptagande i
och införlivande med den mänskliga friheten?» frågar han. Det är tydligt,
att han i detta uttalande kommer den uppfattning nära, som vi tidigare sett
Boéthius ge uttryck åt.

Höijers efterträdare blev Samuel Grubbe (död 1853). När Biberg dog,
övertog Grubbe emellertid dennes professur. Bibergs stil är svår och
otillgänglig. När han har svårt att finna ord för sina tankar, skapar han nya
ord. Grubbe däremot är en ypperlig stilist, vilket icke minst bevisas av
Leopolds ofta citerade uttalande om honom: »Då jag övergår från vissa av de
arbeten, som man i våra dagar behagar kalla filosofi, till någon av Grubbes
skrifter, förekommer det mig, som hade jag från en sumpig nejd, omgiven
av dimma och lyktgubbar, kommit upp på en höjd, där jag andas fritt och
klart ser föremålen». Han var även den av de här behandlade filosoferna,
som nåddes av de flesta utmärkelserna. Han invaldes i de flesta av landets
lärda sällskap och akademier, bl. a. även i Svenska akademien, och från
1840—44 tillhörde han konungens statsråd. Kan man känna någon tvekan
om den inhemska linjen i Bibergs filosofi, så är den tydlig hos Grubbe. Dels
företer hans uppfattning stora likheter med Bibergs —- det är här troligen
fråga om ett ömsesidigt inflytande — och dels har Grubbe själv påpekat
likheten mellan vissa sidor av sin uppfattning och Leopolds. I sitt
inträdestal i Svenska akademien den 20 november 1830 säger Grubbe: »I våra
dagar har denna på känsla och tro grundade philosophi i synnerhet blifvit
med hänförande kraft och värma framställd af den ädle, vördnadsvärde
Jacobi, och med honom öfverensstämmer äfven Leopold, åtminstone i hän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/9/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free