Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några ord i hans
avskeds-f öreläsning bevisa: ’Jag
tror mig således kunna
säga om dem allesamman
ille fadet, de skola
uträtta och fullända vad jag
blott kunnat antyda’.» Av
de här nämnda
filosoferna är han detta till trots
den, som övat det största
inflytandet, och han hade
talrika lärjungar och
efterföljare. Med rätta kan
man säga, att han är den
förste svenske filosof, som
i egentlig mening bildat
skola, och det inflytande
boströmianismen haft har
varit enormt, ehuru dess
roll i det svenska
kulturlivet ännu inte på något
sätt är klarlagd. Han
ansåg inte själv, att det var
mödan värt att i sin
filosofi söka nå den stora
allmänheten. »Man uträttar», skriver han, »i praktiskt avseende rent ingenting
genom skrifter hos de fullvuxne. Endast den uppväxande ungdomen kan
emottaga kultur och förstånd av vetenskapen, de övriga hava varken tid
eller förmåga eller god vilja att lära sig någonting av den. Du kan knappt
föreställa dig, huru litet man kan uträtta hos den bildade såväl som den
obildade allmänheten». Denna inställning förklarar säkert till en del,
varför boströmianismen blev den svenska överklassens och byråkratiens
filosofi. Otaliga svenska ämbetsmäns livssyn präglades av Boströms filosofi.
Men inte dess mindre blev hans kanske mest kända insats av en
synnerligen folklig, eller för folkets liv betydande, karaktär, nämligen genom hans
polemik mot läran om helvetesstraffen. Typisk för det inflytande, som hans
uppfattning häri hade, är säkerligen den trogne boströmianen Karl Piras
1 närmare ett kvarts sekel verkade Christopher Jacob
Boström som akademisk lärare frän den professorsstol,
som förut innehafts av bl. a. Grubbe och Höijer. Den
bräcklige mannen i katedern var ett märkligt exempel
på personlighetens makt — hans litterära bagage var
en obetydlighet, men ivrigt lyssnande lärjungar buro
hans läror vidare, och Boströms namn blev den största
rubriken i 1800-tals-filosofiens svenska historia. —
Fotografi. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
