Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapen icke populariseras liknar hon ett träd, som till en tid skjuter
hastigt i höjden, men icke utbreder sin krona, så att folket därunder finner
vederkvickelse, ej heller skjuter starka rötter, medelst vilka hon kan trotsa
tidens stormar». Som vetenskaplig författare ville han visa, att grundlighet
i sak lät förena sig med genomskinlighet i framställningen. Det var därför
vanligen inte i första hand till kolleger inom ett visst fack, som han vände
sig med sina alster, utan till allmänheten, närmare bestämt den bildade
allmänheten. Den folkbildningsverksamhet Rydberg på ett så lysande sätt
bedrev, var — det bör framhävas — inte avpassad för de bredare lagren.
Han önskade visserligen vara en folklig skribent, men han hade, såsom han
själv påpekat, på grund av sin smakriktning kommit att skriva för »den
lärda och den estetiskt bildade världen». Indirekt har han å andra sidan
dock haft stor betydelse för det brett upplagda folkbildningsarbete, som
började växa fram i slutet av förra seklet och som fått en sådan
imponerande omfattning under det innevarande, därigenom att många av de
personer, som deltagit som ledare och föreläsare i detta arbete, erhållit mer
eller mindre bestämmande intryck från Rydbergs person och verk. Han
kan därför med fog kallas landets store lärare.
Rydberg, som var mycket mottaglig för andlig påverkan, tog djupa
intryck från de idériktningar, som härskade i svenskt kulturliv, när han som
yngling lärde känna det. Han influerades av romantikens mystik och
oänd-lighetsträngtan, den tegnérska klassicismens klarhetssträvan och
göticismens hävdande av det nationella. Den avgörande upplevelsen för honom
blev emellertid liberalismen, för vilken hans egna personliga erfarenheter
som ett av samhällets styvbarn givetvis gjorde honom särskilt mottaglig.
Liberalismen, som skjutit fart ute på kontinenten under tiden efter
Napo-leons fall och som på 1830-talet blivit en makt i svenskt politiskt liv, anknöt
nära till den franska revolutionens grundsatser: frihet, jämlikhet och
broderskap eller, för att nyttja det av Rydberg använda ordet, broderlighet. Av
dessa grundsatser, till vilka Rydberg gärna hänvisade, hänfördes han
särskilt av den första och den sista. Frihet blev för honom en lösen och en
ledstjärna. Han satte in sin kraft för att hävda friheten på det sociala,
politiska och kulturella livets områden. Den liberalism, som han omfattade och
förfäktade, var som hos många andra vid denna tid starkt färgad av
kristendomens lära, att alla människor äro bröder. Denna kristna liberalism
har Rydberg på ett karakteristiskt sätt formulerat, när han i en av sina
första romaner låter en person förklara: »Den sanne kristne är en soldat, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
