Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Ganges, utan även vid Seine och Mälaren. Den hellenisk-västerländska
andan har däremot upptäckt, att religionen och rätten och sanningen och
skönheten strömma genom subjektet in i det objektiva, att de yttre makter,
som i statens, kyrkans, vetenskapens, konstens gestalter träda människan
till möte, äro kött av hennes kött och anda av hennes anda, äro formade
efter de oklara, men klarnande mönsterbilder, som äro nedlagda i subjektet
självt och utgöra dess idéer, att således dessa yttre makter äro behäftade
med ofullkomlighet, hemfallna under subjektets dom, och ämne för dess
omgestaltningsförmåga. Den hellenisk-västerländska världsåskådningen är
således utvecklingens. Från det minnesvärda 1789, då hellenismen
framträdde fullväxt på arenan, fördes kampen å ömse sidor fullt medveten om
avsikterna och målet. Reaktionen vill lyckliggöra människosläktet genom
att återföra det till en omyndig barndom. Hellenismen vill göra släktet
myndigt, emedan detta är dess bestämmelse, och hon ser dess sanna lycka
i intet annat än uppfyllandet av denna bestämmelse. Vi leva, andas och
hava vår varelse i striden mellan dessa motsatta riktningar.»
Rydberg tvekade inte om på vilken sida han skulle ställa sig. Hans
roman var avsedd som ett inlägg i den stora striden. I den citerade
dedikationen medgav han öppet: »Medan jag skrivit, har jag känt mig som
stridsman under de idéers fana, för vilka jag lever och andas, och mitt arbete är
intet annat än ett spjut, som jag slungat mot de fientliga lederna, i
krigarens lovliga uppsåt att såra och döda».
Det är tydligt, att Rydberg när han skildrar striden mellan den gamla
och den nya läran under antiken, låter sina sympatier främst följa den
förra, men han saknar ingalunda förståelse för den nya. Han har tydligen
åsyftat en försoning mellan dem, en sammansmältning av det bästa i
antiken och kristendomen. Som språkrör för denna inställning uppträdde i
romanen Theodoros, representant för en fri, human kristendom, vari
bergspredikan och det ädlaste i hellenismen förenats.
BIBELNS LÄRA OM KRISTUS.
De inlägg i diskussionen om kyrka och kristendom, som Rydberg gjorde
med sina artiklar och romaner, beaktades visserligen av åtskilliga, men de
synas till en början inte ha spelat någon nämnvärd roll. Sitt stora slag för
den religiösa friheten slog Rydberg med en mera populärt avfattad
teologisk avhandling, »Bibelns lära om Kristus», utgiven i slutet av maj 1862 med
underrubriken »Samvetsgrann undersökning». Denna skrift utgör en av
de stora händelserna i svensk kulturhistoria. Det inflytande, som denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
