Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
middagsmat till honom, därför att »det
var en farlig karl». Det var å andra
sidan många, som inte togo intryck
av den ortodoxa kritiken. Boken fick
många läsare. En ny upplaga visade
sig behövlig redan under själva
utgivningsåret, en tredje upplaga utkom
1868, en fjärde 1880, en femte 1890.
För de nya upplagorna bearbetade
Rydberg den ursprungliga texten och
tillfogade genmälen och tillägg,
framkallade av angrepp från de ortodoxas
sida. I den första upplagan
omfattade skriften 135 sidor, i den fjärde
inte mindre än 527. Rydberg
publicerade vidare under 1860-talet en del
större och mindre studier, där han
allmänt hävdade »tankens frihet och
vetenskapens självständighet» och där
han i enskilda punkter prövade
kyrkans lära. Av särskild betydelse var
uppsatsen »Medeltidens magi» (1864),
där han fullföljde det angrepp mot
helvetesläran, som påbörjats av den
ovannämnde Uppsalafilosofen
Boström. Nämnas bör också
artikelserien »Om kyrka och prästerskap»,
publicerad 1868. I denna studie, som
metodiskt sett utgör en motsvarighet
till »Bibelns lära om Kristus»,
försöker Rydberg uppvisa, att kyrkan,
såsom den utformats i såväl katolska
som protestantiska länder, ej hade
stöd i Nya testamentet. Mot den
prästkyrka, som lett till att det religiösa
samhället sönderfallit i »tvenne
genom olikartade rättigheter och plik-
Victor Rydberg: Tack ska’ ni ha gubbar,
men jag kan omöjligt ha den äran!
Erkepappa: Hva-sa? Afs . . . afsäger du dig
Akademiens lilla uppmuntran! Det är oerhördt!
V. R.: Ja, är det inte? Ni perukstockar
kunnen ej fatta en sjelfständig karakter, och det
kan man inte heller begära!
Carlson: Och vi som tänkte . . .
V. R.: Binda mig, liksom ni bundit Talis?
Lyckas inte, gubbarl
År 1868 tilldelades Viktor Rydberg av
Svenska akademien — på förslag av
Bernhard von Beskow — elt understöd
på 500 kronor. Skalden skyndade sig att
skriva till akademien, att han, »ehuru
tacksam för uppmärksamheten, hvarken
behöfde eller ville vara föremål för en
sådan uppmuntran», och återsände beloppet.
Akademien kunde emellertid inte förfoga
över det för andra gången, och för
Viktor Rydberg återstod, enligt vad han själv
berättat, ingenting annat »än att förpassa
dem anonymt åt annat håll». — Viktor
Rydbergs avböjande, vilket
»Söndags-Nis-se» på sitt vanliga litet demagogiska vis
rubricerade som »efterföljansvärdt»,
berodde i någon mån på ett missförstånd från
skaldens sida om anslagets karaktär, och
året därpå tilldelades han, utan offentliga
protester, anslag på nytt. »Dessa tusen
kronor är o allt hvad Viktor Rydberg under
sitt lif erhöll af svenska staten» (Warburg).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
