Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev därför rätt växlande. Periodvis var än den ena och än den andra väl
tillgodosedd, när framstående medarbetare stodo till förfogande. Under
»Upsalapostens» första år, i slutet av 1850- och början av 1860-talet,
medarbetade Adolf Hedin flitigt i tidningen, som då var ett av den
skandinaviska rörelsens huvudorgan och följde händelserna håde i Sverige och
utlandet lika bra som någon huvudstadstidning. Av Södermanlandstidningarna
fick »Södermanlands läns tidning» under adjunkten d:r K. G. Gustafssons
ledning på 1870-talet starkt uppsving som organ för staden och länet.
Av östgötatidningarna leder »Norrköpings tidningar» sitt upphov från
1758 och var från 1767 till 1874 i samma släkts ägo, Törnequistarna och
deras förfäder. Sin politiska uppkomst fick tidningen under lektor Ludvig
Eklunds medarbetare- och redaktörstid på 1870-, 1880- och 1890-talen,
särskilt det senare, då tidningen gällde som språkrör för statsminister Boström.
»Östgötakorrespondenten» grundlades på 1830-talet av Palmær, men
övertogs efter ett par år av C. F. Ridderstad, i vars släkt den fortfarande
befinner sig och som själv redigerade den i fyrtiofyra år. Ridderstad räckte till
inte bara för ett mångsidigt arbete i tidningen och en omfattande
boklitteratur, utan också för ett mera personligt ingripande i vad som tilldrog sig
omkring honom även på lång distans. I yngre år hade han hört till
reformivrarna, men med tiden fann han sig mer och mer till rätta med det
bestående. På’ riddarhuset hade han kämpat kraftigt för
representationsreformen, och efter dess genomförande tillhörde han en period andra
kammaren, där han höll hårt på försvaret och stod bönderna emot. För de
demokratiska strävanden, som under hans äldre år satte andarna i rörelse,
saknade han sinne. I början av 1870-talet satte Isidor Kjellberg upp
»Östgöten», som därefter blev menige mans organ, särskilt i städerna och de efter
hand uppväxande industrisamhällena, medan man på landsbygden trots
meningsskiljaktigheterna höll fast vid »Östgöta-correspondenten».
Kjellberg hade varit i Amerika och där gripits av den medborgerliga
jämlikheten, friheten och de obegränsade möjligheterna för duktigt folk att ta sig
fram. Att bana väg för liknande förhållanden i hemlandet blev därför hans
mål. Under sin vistelse i Amerika hade han också lärt känna den
amerikanska journalistiken, som han efter lägenhet sökte tillämpa i sin egen
tidning. Det blev hårda tag, och de som utsattes för hans angrepp, funno hans
metoder otillständiga, men småfolket slöt upp omkring honom, och
»Östgöten» blev en faktor att räkna med. När den socialdemokratiska arbetar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
