Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att helt ägna sig åt tidningen och de allmänna uppgifter han börjat
anlitas för. 1876 insattes han i riksdagen, där han sedan med ett par års
avbrott stannade till 1893 och genom sin stridbarhet och representativitet gjorde
sig gällande som en av andra kammarens främsta krafter. Sedan han
lämnat riksdagen, fortsatte han sin politiska verksamhet i tidningen. Med åren
blevo hans inlägg allt sällsyntare, men uppmärksammades så mycket mer,
när de inträffade. Den ställning han intagit i riksdagen och fortfarande intog
i samhället, hans förtrogenhet med lägen och förhållanden gåvo särskilt
intresse åt hans uttalanden. Det har sagts om honom, att ingen i Skåne under
det senaste halvseklet haft en sådan ställning som han. »Genom sin tidning
beherskade han den bildade opinionen, som ordförande i stadsfullmäktige det
kommunala livet och som ordförande i Skånebanken det ekonomiska.
Politiskt, kommunalt och ekonomiskt innehade han ledningen, och då han efter
hand drog sig tillbaka, erkände alla, att han varit en god och klok herskare.»
Med åren kom han allt längre bort från den aktuella liberalismen, vars steg
syntes honom allt för snabba för att vara väl avvägda, och blev praktiskt
sett mer och mer konservativ, men när tidningen slog igenom och han med
den, var det därför, att han fann marschtakten för långsam. Några år efter
»Sydsvenska dagbladets» tillkomst satte Olof Hemming upp tidningen
»Skåne», som började i Lund, men fortsatte i Malmö under namnet »Nya Skåne»
och förde Lantmannapartiets talan. Han avlöstes senare av sin bror Anders
Hemming, som efterträddes av Per Hansson med författaren Ola Hansson
som medarbetare. Vid tullstridens inbrott ansågo sig protektionisterna
behöva en daglig tidning, inköpte »Nya Skåne» och satte upp »Morgonbladet»
med professor W. E. Lidforss som redaktör och landskamrer Henrik Cavalli
som direktör. Men det gick inte det heller mer än ett par år. Då hade Simon
Broomé bättre framgång med »Skånska aftonbladet», som tillkom 1880 och
lever än i dag, tack vare sitt livligare journalistiska väsen.
Av de övriga alltjämt verksamma Skånetidningarna kunna nämnas två,
som tillkommo före och vid 1800-talets mitt, nämligen »Landskrona tidning»,
som började redan 1836, och »Kristianstadsbladet», som uppsattes 1856, och
som 1874 övertogs av Anders Ljunggren.
Karlskrona, som redan under 1700-talet fått en periodisk press (se detta
verk bd 6, sid. 308), erhöll vid slutet av 1830-talet en läsbar liten tidning,
»Najaden», som ägde ett högre litterärt värde än det gamla »Carlskrona
weckoblad». Den utgavs ett tiotal år av hovrättsauskultanten Georg Ameen.
En god kraft var här signaturen Jeremias Munter, varunder dolde sig överste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
