Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommunen till den borgerliga under en särskild folkskolestyrelse. Allt detta
skedde under de första åren av hans Göteborgstid. Längre fram fick han til!
stånd det första fristående konstmuseet. Fattigvårdens flyttning till Gibral
tars herrgård ägde rum på hans tillskyndan. Göteborgs högskola återgår pf
ett förslag av Hedlund många år förut om en fri akademi, där framstående
lärde i olika vetenskapsgrenar skulle anställas för att undervisa vetgirig ung
dom utan examenstvång och genom offentliga föreläsningar sprida
vetenskapens frukter till en större allmänhet. Samtidigt tog han i med kraft mot
missförhållanden, översitteri av myndigheter, slapphet och slentrian, polisöver
grepp, ekonomisk svindel och oredlighet, bristande samhällssolidaritet. Som
riksdagsman i olika omgångar, än i andra kammaren och än i den första,
från det nya representationsskickets början till slutet av 1880-talet kämpade
han för samvetsfrihet och religiös tolerans, rösträtt, frihandel och sociala
reformer, i början mot, senare med Lantmannapartiet, då försvars- och
grundskattefrågorna trätt i förgrunden. Tyngdpunkten i hans verksamhet ligger
emellertid i tidningen och vad han genom den uträttade för hemstaden och
landet. Han var ingen ordkonstnär som Herslow, utan uttryckte sig rakt på
sak, men till skillnad från denne, som på senare tid skrev endast några få
artiklar om året, lät Hedlund sällan någon dag gå utan en artikel av sin hand.
En krets framstående medarbetare stod honom bi, främst bland dem Viktor
Rydberg, som i tidningen offentliggjorde flera av sina verk (se uppsats av
H. Elovson) och som utrikesredaktör deltog även i det dagliga arbetet. Karl
Warburg skötte litteratur- och konstkritiken men var också en intresserad
och temperamentsfull politisk författare. Här verkade också den »flygande»
och allestädes närvarande Mauritz Rubenson men först och sist brorsonen
Henrik Hedlund, som blev farbroderns efterträdare som redaktör och med
nobless förvaltade arvet.
»Handelstidningen» är kvällstidning, men sedan 1858 har Göteborg i
»Göteborgsposten» också en daglig morgontidning, som på senare tid ryckt upp
i jämnbredd med »Handelstidningen» och huvudstadstidningarna. Det var
från början en liten nyhetstidning utan politiska ambitioner, men vaknade i
början av 1870-talet under fil. d:r Fredrik Åkerbloms redaktörskap till
konservativt medvetande och bestod i detta skick till 1896, då den övergick till
det liberala lägret. I samband därmed lämnade Åkerblom och tidningens
politiska medarbetare den redaktionella ledningen och satte upp »Göteborgs
morgonpost». Redaktör för »Göteborgsposten» blev Valfrid Södergren, som
några år senare efterträddes av Edvard Alkman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
