Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
August Blanche ihågkommes av eftervärlden bäst som Stockholmsskildrare, den främste
mellan Bellman och Strindberg, men en stor del av sin litterära gärning utförde han just i
tidningsspalterna (för två ansedda tidningar med förhållandevis stor spridning, »Freja»
och »Illustrerad tidning» var han, efter varandra, redaktör, och dessutom medverkade han
i åtskilliga andra). Åven för honom var pressen en språngbräda ut i politiken, där han
närmast tog sig an småfolkets sak; han var den förste på arbetareröster valde
riksdagsmannen i vårt land. Med sin radikalism förenade han en fosterländskhet av den sort,
en måhända krass och oförstående eftervärld döpt till »punschpatriotism», och särskilt i
den formliga Karl Xll:s-kult, av vilken resandet av hjältekungens staty den 30 november
1868 var ett av de måttfulla uttrycken, tog han livlig del. Nägra timmar före denna
högtidlighet höll Aug. Blanche ett tal till studenterna på hotell Phoenix. — F. von Dardel
målade ovanstående akvarell av scenen, som var Blanches sista offentliga framträdande.
En stund senare var han död, drabbad av svindel på gatan och slaganfall. Privat ägo.
orienterade sina läsare både litterärt, vetenskapligt och politiskt. Men
särskilt vinnläde den sig om bilderna. På tidningens atelier arbetade på
1860-och 1870-talen en engelsk och en fransk xylograf, och Ida Falander, som
sedan förestod den några år, var en konstnär i sitt fack. Både i ord och bild var
det en förnämlig publikation. Men läsekretsen var för liten för att hålla den
uppe, och förläggarna tröttnade. Av den illustrerade veckopressen från
1800-talets mitt finns därför ingenting kvar, om man ej räknar »Idun» som en
indirekt fortsättning av »Svenska familje-journalen» eller tar med »Allers
familjejournal», som sedan 1879 hade en svensk upplaga med enastående
spridning och senare även svensk redaktion, men dock är ett danskt företag. Den
utbredda veckopress Sverige för närvarande äger, har uppstått på senare tid
i samband med illustrationsteknikens utveckling och har ingenting
gemensamt med den, som fanns, då träsnittet var den enda illustrativa tillgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
