Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvad nytt? Del är numera menniskornas starkaste
begär att få veta nyheter», skriver en samtida kommentator
(Norna Gäst = J. A. Kiellman-Göranson) till denna bild
av tvä ivrigt, alltför ivrigt tidningsläsande pigor och
säger i fortsättningen bl. a., att »i Stockholm har varje
klass sina tidningar; de mera bildade och de högre
ämbetsmännen ha Post- och Inrikes-Tidningen, Svenska
Tidningen och Väktaren, de glada ha den trevlige
Friskytten; den stora medelklassen har Aftonbladet och
Dagbladet, som även studeras av det lägsta folket.
Dagbladet innehåller naturligtvis de påtagligaste, osvikligaste
sanningarna, emedan det utgöres mest av kungörelser och
annonser.» På bilden ha de bägge pigorna ögonen på
skaft på en notis om en för stöld dömd kollega och den
ena framhåller, fortfarande enligt Kiellman-Göranson, att
det inte är »farligt alls att bli dömd som tjuv nuförtiden,
sedan man slipper ris och tjuvpall. Det värsta är att man
kommer i tidningen och får skämmas för hela sfan.» Och
den andra instämmer: »Du har rätt, det var lättare att std
på tjuvpallen i kyrkan, ty man drog hucklet för ansiktet
och ingen visste namnet; men att std på tjuvpallen i
tidningarna det är värre, för hela stan får låsa ens namn ...»
Litografi av C. A. Dahlström i »/ Stockholm» (1856).
Dittills hade
tidningarna av nödtvång varit
opolitiska eller nöjda med vad
som gjorts. Nu blevo de
politiska och behövde inte
längre undertrycka sitt
missnöje med vad som
förelåg eller föreföll, även
om det skedde på
regeringens tillskyndan. Det fanns
mycket att med fog
anmärka på både i ena och
andra avseendet, och
regeringen som ansvarig för
det hela fick nogsamt
höra, vad den gick för.
Bakom regeringen stod
kungamakten som den fasta
grunden för
regeringssystemet. En stark
republikansk strömning drog fram
över Europa och sträckte
sig även till Sverige. De
liberala voro i rätt stor
utsträckning republikanskt
sinnade, och det var även
fallet med en stor del av de
liberala
tidningsredaktörerna. De liberala
ansatserna i början av Oskar I :s
regering dämpade
oppositionen för en tid, men när
ansatserna icke fullföljdes,
tog den i på nytt i
tidningarna som i riksdagen.
Då
representationsreformen genomfördes, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
