Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Dannemora för drift av gru vans pumpverk (bild se bd 6, sid. 211),
var byggd efter engelsmannen Newcomens konstruktion, vilken kan anses
vara den moderna ångmaskinens närmaste föregångare. Newcomens
maskiner förekommo i utlandet i relativt stort antal, huvudsakligen för drift
av gruvpumpar, under hela 1700-talet och ansågos på den tiden såsom
högeligen fulländade, ehuru de »krävde en järngruva för sin tillverkning och
en kolgruva för sin drift», såsom någon dåtida fackman yttrade. Triewalds
maskin var den 33 :e i världen och hölls i praktisk drift under sju år.
Den av Watt efter systematiskt ingenjörsarbete konstruerade maskinen
skilde sig väsentligt från alla tidigare utförda maskiner — även från sin
närmaste förebild Newcomenmaskinen.
Vid denna senare tillämpades den principen, att ånga fick inströmma i
en vertikal, upptill öppen cylinder under en därstädes löpande kolv, varvid
kolven bringades i rörelse uppåt. Sedan ett högsta läge hos kolven
uppnåtts, avstängdes ånginströmningen, och i stället insprutades vatten i
cylindern. Ångan kondenserades, och vacuum uppstod i cylindern, varvid
kolven på grund av den yttre luftens övertryck tvingades röra sig nedåt till
utgångsläget. Ny ånginströmning fick därefter äga rum o. s. v. Den
fram-och återgående rörelse hos kolven, som härigenom framkallades, överfördes
till en balansarm, som i sin tur påverkade en pumpkolv.
Den av Watt slutligen utformade maskinen, vilken var färdig på
1790-talet, arbetade efter den principen, att ångan genom en slidmekanism
bringades att inströmma i cylindern, vilken var sluten både nedtill och upptill,
växelvis på ömse sidor om kolven, samtidigt som den förbrukade ångan
likaledes växelvis bortfördes från cylinderns båda delar till en utanför
cylindern anordnad kondensor. Kolvens fram- och återgående rörelse
överfördes liksom vid Newcomenmaskinen till en balansarm, från vilken den
alstrade effekten i sin tur uttogs. På grund av att cylindern var sluten i
båda ändarna, måste kolven förses med en genom ena locket gående
kolvstång, och för överföringen av rörelsen hos denna till balansarmen
konstruerade Watt den s. k. parallellogramrörelsen. Vidare löste han
problemet om den fram- och återgående rörelsens överföring i roterande rörelse
medelst användande av vevmekanism samt problemet om effektregleringen
genom konstruktion av centrifugalregulatorn. Denna senare arbetade på så
sätt, att, allteftersom maskinens varvtal fick benägenhet att öka eller minska
på grund av laständringar, regulatorn påverkade en i ångledningen till
maskinen inbyggd strypventil. Härigenom erhöll maskinen alltid den ång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
