Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ker. Den hade samtidigt undergått en ständig, kvalitativ utveckling. Vid
1880-talets början hade den bibringats en sådan fulländning, att man icke
såg några möjligheter att nå längre. Vid förstklassiga större
ånganlägg-ningar uppnåddes värmeverkningsgrader av upp till 12 %, ett gott värde i
jämförelse med vad som vanns vid århundradets början. Ångmaskinen
utfördes även i relativt stora enheter särskilt för ångfartyg, som nu började
byggas i en tidigare icke anad storleksordning för atlanttrafik. Även
ångpannan hade undergått en kraftig utveckling, dock icke i samma takt som
maskinen, och den lämnade ännu mycket övrigt att önska.
1860-talet utgör en ny epok inom maskinåldern, i det att
förbränningsmotorn då började utvecklas till en användbar kraftmaskin. Den senare
våldsamt utvecklade motorismen kan sägas ha sett sitt upphov under detta
decennium. Redan på ett tidigt stadium började förbränningsmotorn i viss
mån undantränga ångmaskinen. Samtidigt kom den elektriska
kraftöverföringen till ökad användning, ett förhållande som även det på sätt och vis
medförde en viss inskränkning i ångmaskinens användningsområden.
Elektricitetens utnyttjande medförde nämligen ökade möjligheter alt
tillvarataga vattenkraften, en kraftkälla, som förefanns i rikligt mått inom
vårt land. Ångmaskinen erhöll därigenom en konkurrent även i
vattenkraften. Förutom dessa förhållanden bidrogo en mångfald andra
omständigheter, bl. a. de ofta upprepade ångpanneexplosionerna, till att man ansåg
ångmaskinstekniken ha uttömt sina möjligheter, och man började t. o. m.
förlora tron på dess framtid. Tiden mellan 1880-talets början och
sekelskiftet blev också, torde man kunna säga, kritisk för ångtekniken, och det
erfordrades faktiskt något nytt epokgörande, för att ångan skulle kunna
hävda sig såsom kraftkälla.
GUSTAF DE LAVAL OCH ÅNGTURBINEN.
Under 1880-talets första år började ungefär samtidigt men helt
oberoende av varandra engelsmannen Charles A. Parson och vår landsman
Gustaf De Laval pionjärarbetet för ångturbinens förverkligande. Idéen till
ångturbinen är mycket gammal. Den framkom långt innan någon tanke på
ångmaskinen uppstått och omnämnes första gången i beskrivningen av
den s. k. Herons kula från 2:a årh. f. Kr. Idéen hade tidigare lockat många
uppfinnare till försök att åstadkomma en användbar ångturbin. Att dessa
icke lyckats, berodde på, att de icke haft den erforderliga djärvheten.
De Laval, som vågade giva sig in på problemet, först sedan han i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
