Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
band med försök med
mjölkseparatorn börjat studera egenskaperna
hos hastigt roterande kroppar,
skriver själv beträffande sin uppfinning
följande betecknande rader: »Helt
genomträngd av sanningen, att
hastighet är en himmelens gåva,
vågade jag år 1876 att tro på ett
framgångsrikt användande av ånga
direkt på ett hjul för kraftalstring.
Företaget var djärvt. Vid
dåvarande tidpunkt användes endast låga
hastigheter. De av separatorerna
sedermera använda förekommo ej,
och i dåtida handböcker skrevs om
ångan: Skada, att ångans täthet är så ytterst liten, att den förbjuder varje
tanke på dess användning i hjul för kraftalstring. Trots detta lyckades jag.»
Såväl Parson som De Laval fullföljde med full konsekvens sina
grundläggande arbeten och blevo skapare av var sin turbintyp, Parson
aktions-reaktionsturbinen och De Laval den rena aktionsturbinen.
Principen i båda turbintyperna var i korthet den, att ånga med stor
hastighet fick strömma ut genom ett antal fasta munstycken mot ett
skovelsystem, fastgjort vid periferien av en rotor. Rotorn bringades härvid att
rotera, och från dess axel kunde den av ångan till skovelsystemet avgivna
effekten uttagas såsom nyttig effekt. Beroende på utformningen av
munstycken och skövlar blev ångans påverkan å skovlarna antingen rent aktiv
eller också samtidigt aktiv och reaktiv, varav de båda nämnda turbintyperna
fått sina respektive namn.
De första De Laval-turbinerna torde hava utsläppts i marknaden år
1890 och tillverkades i en De Laval personligen tillhörig mindre verkstad.
År 1893 bildades A.-B. De Lavals ångturbin i Stockholm, och detta företag
övertog därefter turbintillverkningen vid sina verkstäder i Järla utanför
Stockholm. Inom detta företag har De Laval-turbinen sedermera undergått
en storartad utveckling.
Ångturbinen fick omedelbart en omfattande användning huvudsakligen
som drivmotor för elektriska generatorer, d. v. s. för ångkraftcentraler, men
även för fartygsdrift togs den tidigt i bruk.
Ångturbinhjul med fyra munstycken, i
princip visande den De Lavalska aktionsturbinens
arbetssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
