Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det stora behovet av mänsklig arbetskraft var karakteristiskt för äldre tiders jordbruk.
Dålig organisation men främst primitiva redskap och fordon krävde en oproportionellt
stor arbetsstyrka. Lönerna voro usla, samtidigt som jordbrukarna klagade över att
ar-betsomkostnaderna icke täcktes av produkternas försäljningspris. — Oljemålning med motiv
från Stora Mellösa i Närke av J. IV. Wallander 1858. Nordiska museet. Jfr följande bild.
åstadkommas med utgifter.» Från Ångermanland och Medelpad låter det
så här i femårsberättelsen 1851—55: »Det går i allmänhet långsamt för
norrländska allmogen att tillägna sig nya uppfinningar och nya arbetsmetoder.
Allt nytt betraktas med misstroende, och de fäderneärvda vanorna följer
den troget, till dess den ögonskenligen övertygas om det nyas företräde».
Men också på andra håll är man konservativ, och landshövdingarna tycka
mångenstädes under 1850-talet, att bönderna sakna de insikter, som
jord-bruksyrket nu kräver, och att de alltför envist hålla kvar vid gamla och
mindre lönande metoder.
Men är det sant, att den nya tiden inte kom med några jättekliv, så kom
den dock. »Gamla fordomar, sega här som Upplandsleran, börja brytas»,
säger landshövdingen i Uppsala 1848—50, och tillägger, att »det är
fägne-samt att se, med vilken uppmärksamhet allmogen följer vad som förehaves
vid de årliga större och mindre lantbruksmöten, som hållas inom länet».
Vid sidan om de åskådningsövningar av modernt jordbruk, som gods,
boställen och andra större jordbruk i regel uppvisade, erbjödo lantbruksmö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
