- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 9. Vid 1800-talets mitt /
215

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utflyttning och
nybyggnad vid skiftet. Redan på
1820-talet säger Jonas
Stolt från Småland, att
nu kunde man se
tvåvåningshus överallt.
Byggnader i två våningar
inneburo icke heller någon
större förändring av
bo-stadsskickel. Byggnadssättet förblev detsamma,
och det ökade utrymmet
medförde icke någon
funktionell ändring av
bostadsvanorna. Den nya
tiden från och med
1800-talets mitt gjorde sig i
stället gällande i nytt
byggnadsmaterial, i
annan rumsdisposition och i
modern möblering.

Med undantag av
södra Skåne med sitt
korsvirke och Öland och
Gotland med sina stenhus
var timret det
allenarå-dande byggnadsmaterialet landet runt. På
1850-talet komma från
landsbygden de första
notiserna om nya byggnadssätt.
»Gjuthus, bestående av
kalk, grus och sten» till
ladugårdar omtalas
överraskande nog från
Jämtlands län så tidigt som
för perioden 1856—60.

Landshövdingarna — och de representerade
lantbruksakademiens och hushållningssällskapens program —
fälla i sina berättelser hårda och delvis orättvisa ord
om fäbodarna som hinder för en modern
boskapsskötsel. »Följden av detta fäderneårvda system», säger t. ex.
hövdingen i Västernorrlands län 1856—60, »har blivit
minskad avkastning av kreaturen, minskad
gödseltillgång för jordbruket och följaktligen mindre åkerbruk
än som med en förståndig hushållning kunde finnas».
På många ställen i övre Sverige användas dock fäbodar
fortfarande. Här på bilden är man på väg till en
fäbodvall i Gagnef i Dalarna. -— Foto från 1900-talets början.

Nordiska museet.

Trånga och ohygieniska ladugårdar, många och
svält-födda djur kännetecknade en äldre tids boskapsskötsel.
Genom hushållningssällskap, lantmannaskolor och
lant-bruksutställningar bedrevs en energisk propaganda för
en rationell mjölkhushållning. I förening med
mjölkprodukternas höjda priser nådde denna propaganda
också snabbt till goda resultat. — Ovan har Kilian Zoll
tecknat den pittoreska interiören av en ladugård vid
1800-talets mitt. Ur en skissbok i Nationalmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/9/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free