Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Timmcrkörning i Dalarna på 1890-talet. — Det var inte minst de rikligt flödande
skogs-pengarna, som orsakade sd stora omkastningar i allmogens levnadssätt under årtiondena
efter 1800-talets mitt. Landshövdingarna erkänna i sina rapporter skogens betydelse som
inkomstkälla, samtidigt som de beklaga, att timmerdrivningen — liksom tidigare forsling
och skjutsning — drog intresse och arbetskraft från jordbruket. Till förändringarna i
landskapets levande fysionomi under den lid som här skildras hör, att vägarna bli mindre
befarna, under det att skogarna fylldes av dragare och människor. — Foto Jones E.
Eriksson. Nordiska museet.
des av självhushållningens gamla motvilja att utbyta naturaprestationer emot
de kontanta utlägg, som entreprenadsystemet krävde. På sina håll ville man
för övrigt direkt ha kvar den biförtjänst, som skjutsningen gav. Men de nya
trafikmedlen gjorde denna allt mindre och mindre, och desto drygare kändes
skjutshållet som en börda, vilken ytterligare ökades genom den tilltagande
bristen på arbetskraft. Genom 1878 års skjutsstadga överfördes
gästgiveri-skjutsen i princip för hela riket på entreprenörer.
Ytterligare hade under dessa årtionden en månghundraårig lång
bondetradition fått vika för en ny tid. Nu var det skogens produkter, som förde
bönderna ut med dragare och fordon, men det var en verksamhet, som i
regel var mera knuten till den egna bygden. Långfärdernas tid var förbi.
Viktiga biförtjänster gingo förlorade för landsbygdens folk genom teknikens
utveckling. Dessa biförtjänster överflyttades, såsom redan sades på det ovan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
