Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800-talets svenska folkliv smålare ha skänkt oss en strålande bilderbok från förra seklets
allmogevärld, där allt är färg och lek. På var och varannan duk firas det bröllop eller
silverbröllop eller guldbröllop eller dansas det kring midsommarstången, frias det och
fares det till julotta, plockas det prästkragar, skördas det humle, berättas det sagor,
träffar man trevligt folk på marknaden, skäktar man lin eller gräddar man bullar. Nästan
alltid är det gille, lördagskväll eller söndagssol på dessa populära dukar, som kanske inte
ha mer än ett enda fel — att de ge en idealiserad och i varje fall ensidig bild av våra
fäders och mödrars värld; Amalia Lindegrens välkända och i tusentals reproduktioner
spridda »Söndagsafton i en Rättviksstugay> får här tjäna som ett exempel. Ingen målare
har talat om hurudan stämningen var exempelvis en måndagskväll i en annan dalastuga,
där barnen, som hår dansa polska till pappas fiol, lågo blåfrusna i fållbänkarna och gräto
av hunger, far svalt och mor svält och allt var hopplöst och förtvivlat. — Oljemålning
1861. Nationalmuseum.
bortsett ifrån att den förre antecknar från året och dess olika perioder,
medan den senare för en omsorgsfullt daterad dagbok. Men medan
1700-talsbonden helt går upp i skörderesultatet och hans årsböcker ge bilden av
djupa kurvor mellan »gyllene år» och missväxt, antecknar 1800-talets
västmanlänning lugnt och metodiskt väderlek och sysslor dag för dag. I dessa
anteckningar från 1870-talet och till vår tid möta vi ingenstädes uppgifter
om hårdår och nödtid. Skörden har varit mer eller mindre god,
konjunkturerna ha växlat, men utvecklingen under 1800-talet leder det dock
därhän, att felslagen skörd i en landsända ej längre får hunger och umbäran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
