Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hvad är dagligt bröd?
— Bara potates . . .
Litografi av Theodor Öberg i
»Dagens krönika» (1858).
blev aldrig mera uppnådd. Under tiden
efter 1815 har mortalitetssiffran intet år
nått så högt som 30 °/oo och endast sex år
nått över 25 %o. Att just slutet av
1700-ta-let markerar en vändning till det bättre
sammanhänger utan tvivel med
potatisodlingens ökade betydelse. Med potatis och
sura lingon har svälten hållits från dörren
i oändligt många hem, där brödet tagit slut.
Ännu under 1700-talet var Sverige ett
spannmålsimporterande land, men på
1820-talet var Sverige i stort sett
självförsörjande. För 1830-talet äro siffrorna för
produktion och konsumtion sämre med
anledning av missväxten, särskilt år 1838.
Under 1850-talet får vårt land ett växande exportöverskott av havre, medan
export och import för brödsädens vidkommande vägde ungefär lika.
Konsumtionen varierade starkt år från år alltefter årsväxtens beskaffenhet,
vissa landsdelar visade också ett permanent underskott. För de animaliska
produkterna var läget väsentligt svagare. På 1820-talet importerade vi
årligen 850 ton smör, på 1860-talet 1,000 ton. Sedan förändrades
förhållandena tämligen snabbt, och åren före världskriget exporterades 21,000 ton
svenskt smör.
Det uppsving, som den svenska jordbruksnäringen får under 1800-talet,
kunde emellertid inte hindra, att stora befolkningsgrupper inte bara fingo
leva på indragningsstat, när missväxt inträffade, utan även nödgades svälta
i egentligaste mening. Vi kunna citera ett dokument från nödåren 1845—
46, det är alltså utdrag ur ett sockenstämmobeslut:
»Den 21 december 1845. Uppå anmälan av Herr Löjtnanten Forsell
och Bonden Olof Larsson i Bjurvallen, som tillsammans besökt
inhyses-mannen Anders Andersson i Gåvastbo och funnit honom med hustru och
alla barnen sängliggande och sjuka av hunger och elände, beslöto
sockenmännen att en tunna korn av magasinet skulle av dem tilldelas. Joh.
Dill-ner, pastor.»
Den fattiga familjen, som låg till sängs och svalt i julveckan, ger i sin
mån en bild av den svenska fattigdomen, som har sitt intresse inte minst
därför att den är ungefär samtida med Almquists klassiska skrift om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
