Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir särskilt påtaglig under 1870-talet. De gamla städerna växa på sina håll
i rask takt, och industrien ger upphov till nya samhällen, som så småningom
tå stadsrättigheter. Städernas utveckling ger naturligtvis en tämligen ensidig
bild av utvecklingens gång i dess helhet, men den kan kompletteras med en
hänvisning till yrkesstatistiken. År 1800 uppgick jordbruksbefolkningen till
80 % av den totala folkmängden, och denna siffra, som varit ungefär
densamma under senare hälften av 1700-talet, höll sig praktiskt taget
oförändrad intill mitten av förra århundradet för att sedan sjunka, så att den
vid 1870-talets ingång står vid 71 °/o. Den sociala grupperingen bestämmes
ej enbart av ekonomiska faktorer, men tydligt är, att den industriella
utvecklingen är en huvudfaktor vid det gamla ståndssamhällets omdaning.
Detta förvandlades till ett klassamhälle, även om det bör hållas i minnet,
att en viss klassbildning gjort sig gällande tidigare.
Folkökningen utgjorde under 1860-talets förra hälft över 12 °/oo men
sjönk de följande åren till 2—3 °/oo. Under åren fram till sekelskiftet
varierar den mellan 10 och 12 % för att under innevarande sekels första
årtionden sjunka från ungefär 8 %o till mellan 2 och 3 °/oo. Den påfallande
kurvan nedåt under 1860-talet sammanhänger, som vi antytt ovan, med
emigrationen, som nödåren gåvo en kraftig stimulans. Emigrationen
kommer sedan att spela en stor roll inom befolkningsutvecklingen, men redan
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Den snabba folkökningen och de täta nödåren
kommo vid 1800-talets mitt otaliga svenskar att finna stugan för trång — i de
otillräckliga försörjningsmöjligheterna i hemmet ser man en av de viktigaste orsakerna till den
svenska emigrationen till Amerika. Det dåtida Sverige, i synnerhet Dalarna, kände
emellertid också en annan »utvandring», som var av avsevärt större omfattning och betydelse,
än man först är böjd att anta. Det bittra och vemodiga avsked, vi på denna kulturbild
från Öster-Dalarna på 1850-talet se sonen och sonhustrun i huset ta av gammelfar,
medan en syster ger sin smärta utlopp i tårar och den gamla i böner, är inte, som man kan
tro, Amerikaresenärernas: denna utvandring gäller bara andra trakter i vårt land, där
arbetsmöjligheterna under sommaren voro större. En sådan »utvandring», som ägde rum
årligen fram på vårkanten, då förrådet i mjölbingen var på upphällningen eller
hungersnöden redan i veckor eller månader tärt på kroppar och sinnen, fick under nödår så
stor anslutning, att inte sällan en fjärdedel av socknarnas befolkning, i Mora årligen ett
par tusen människor, lämnade hemorten. Några ge sig ut på någon sorts gårdfarihandel
(tillverkning av klockor, knivar, vävskedar, hårarbeten, liar etc. har av ålder bedrivits i
provinsen), men många söka arbete vid jordbruket och i städerna, vid byggen, kvinnorna
i hushållen etc. Vid hösten återvända de flesta hem, dår under tiden åldringar och
kvinnfolk så gott de mäktat skött vårsådd och sommarsysslor. Några hade sparat några
fattiga slantar med sig hem — andra hade blott lyckats tjäna sitt dagliga bröd med hårt
och hederligt arbete. — »Utvandring i ös ter-Dalarne.* Färglitografi efter original av
B. Nordenberg 1855.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
