Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandringen, men sedan passtvånget upphävts år 1860, hade denna
restriktiva politik inte längre någon praktisk betydelse. Kommunikationsväsendets
tillväxt befrämjar utvecklingen i hög grad — det gäller såväl
sjöfartsför-bindelserna över Atlanten som järnvägsbyggandet i Nordamerika,
Home-steadlagen av år 1862 ökade möjligheterna för fattiga svenskar att få egen
jord i Förenta Staterna, och utsikterna blevo desto mera lockande
allteftersom jordbrukskrisen mot slutet av 1860-talet här hemma gjorde sina
verkningar gällande. Och sedan rent svenska bebyggelseområden uppstått i
Amerika, syntes inte överflyttningen så riskfylld som tidigare. I den mån
som industri och handel fick större utrymme, kommo också dessa
näringsgrenar att representeras i emigrantskarorna, men i stort sett är det
jordbruksbefolkningen i vårt land, som rekryterat vår sista stora folkvandring.
Denna har efter världskriget varit av väsentligt mindre omfattning, men
nedgången i emigrationen har ej uppvägts av nedgången i födelseöverskottet.
Denna skulle också ha varit mera framträdande, om inte — som nyss
antyddes — den fortgående minskningen i mortaliteten gjort sig gällande.
Utvecklingen bör ses mot bakgrunden av de sanitära och ekonomiska
förbättringar, som utmärkt städernas och ‘de stadsliknande samhällenas
förhållanden och blivit av desto större betydelse för landet i dess helhet, i den
mån stadsbefolkningen ökat i jämförelse med lantbefolkningen.
Vi ha därmed kommit fram till förhållandena i vår tid. Det är alldeles
tydligt, att talet om »den gamla goda tiden» ställes i skarp belysning
genom en översikt av den ekonomiska utvecklingen. Den gamla tiden
skiljer sig från den nya även därigenom, att konjunkturerna i vårt land bli
mindre beroende av landets skörderesultat än av konjunkturerna på
världsmarknaden. Landsbygdens industrialisering medför inte bara, att den gamla
allmogekulturen slås i spillror, varigenom även betydande sociala värden
gå förlorade, den inleder även en tid, då den fattige kan få sin försörjning,
även om skörderesultatet blir mindre tillfredsställande i den landsända, där
han är bofast — en tid, då nödbrödet spelat ut sin roll och tiggeriet upphör
att ha någon betydelse som social företeelse, även om det inte alldeles
försvinner. Konjunkturerna på världsmarknaderna ha också sin rytmik, för
vilken man sökt även naturvetenskapliga förklaringsgrunder, men ännu har
inte en nedgång i konjunkturerna i vårt land förorsakat en sådan allmän
nöd och fattigdom, som ett missväxtår kunde orsaka i den gamla goda tiden.
De ekonomiska resurserna äro också numera helt andra, den sociala
inställningen en annan. Naturligtvis sökte man efter bästa förmåga avhjälpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
