Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäst Geijers nya demokratiska patos. Historien har, säger han, hittills
varit de rikas och mäktigas historia, det är på tiden, att de fattigas historia
skrives. Personligheten, heter det på ett annat ställe, är en sen upptäckt i
mänsklighetens utveckling. Kristendomen gjorde den. Men “ännu under
medeltiden, ja senare, har man hyllat den hedniska principen, att människor
och mänsklig arbetskraft kunna ägas av andra. Industriproletariatets
problem var för Geijer som för de skarpsyntaste av hans samtida den
viktigaste sociala frågan. På samma gång han erkänner det elände, fabrikerna
skapat, tror han på det maskinella arbetets välsignelsebringande verkan, om
blott samhället erkänner och skyddar arbetarens rätt enligt
personlighetsprincipen.
De tankar, Geijer vid och efter sitt avfall uttalade, fingo kanske icke
så stor omedelbar politisk verkan. Men han har bestämt den svenska
liberalismens senare utveckling. Klarare än på andra håll, framför allt i
England, har liberalismen i Sverige insett sitt ideella ursprung och samtidigt
sitt sociala ansvar.
Liksom i sina »Minnen» har Geijer i sina liberala programskrifter
hävdat hemmets, familjens fundamentala roll i samhällslivet. Personligheten
ter sig för honom meningslös, om ej jaget erkänner ett du. Kärleken är
det band, som håller samman individerna, som bildar samhället. I sin
kult av familjen är Geijer öppet och oförbehållsamt borgerlig. Det
patriar-kaliska familjesamhälle, som han vuxit upp i på det värmländska bruket,
var och förblev hans ideal. Genom de olika stadierna av hans utveckling
är borgerlig hemkänsla ett orubbligt centrum.
C. J. L. ALMQUISTS VERKLIGHETSSKILDRING.
En annan författare, som på 1830-talet tog steget från romantik till
realism och liberalism, var C. J. L. Almquist (jfr bd 8, sid. 206 ff.). Själv
ansåg han sig ha gjort denna nyorientering tidigare än Geijer, ocli alldeles
orätt hade han ej däri. Säkert är, att han gick avsevärt längre i sin kritik
av det bestående samhället, han stannade inte vid liberalismen utan gjorde
strövtåg in på socialismens område. Men å andra sidan satt romantiken
djupare fast hos honom och lämnade honom aldrig. Han var ej, som Geijer,
de raka linjernas man, hans bana var en nyckfull sicksacklinje. I olikhet
mot Geijer, som under sitt liberala skede blott skrev några fina, men få
och små tillfällighetsdikter, födde Almquists folklighet och radikalism hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
