Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målningar. D’Uncker inledde den långa rad av svenska konstnärer, som i
den då idylliska staden vid Diisselån fingo sin utbildning, och vilkas senare
utveckling helt eller delvis kom att bestämmas av de där tillbragta
studieåren.
Om värdet av de i Diisseldorf inhämtade lärdomarna kunde meningarna
gå isär, redan bland de många nordiska konstnärer, som under detta skede
sökte sig dit för längre eller kortare tid. Men om en sak rådde dock full
enighet, och det gällde det stimulerande inflytande det goda kamratskapet
därnere kom att utöva på de svenska konstnärerna, vilka voro vana att
hemma mest gå för sig själva. I Diisseldorf hemsökte man gärna och ofta
de många ateljéerna — tidvis studerade där mer än sexhundra målare —,
och om kvällarna samlades man i det gemytliga Målkasten, konstnärernas
eget kårhus, där glädjens och diskussionens vågor ofta gingo höga.
EN FÖRNYELSE AV LANDSKAPSKONSTEN.
Det svenska landskapsmåleriet hade genom Fahlcrantz fått en stark
romantisk lyftning. Nils Andersson bröt in på en realistisk väg, med kärv
verklighetstrohet skildrande karg natur och enkelt bondeliv (bilder se ovan
sid. 248 och 259). Nu kommo nya uppslag med studierna utomlands, först
och främst i Diisseldorf.
Gustaf Rydberg, den skånska slättens klassiske skildrare, talade ännu
vid fyllda nittio år med värme om de lyckliga år han tillbragt i Diisseldorf.
Där funnos lärare, som både kunde och ville undervisa. Rydbergs strävan
och villighet att fortsätta sin utbildning vid Konstakademien i Stockholm,
där Edv. Bergh — även han elev av Gude och senare berömd och populär
tolkare av det mellansvenska sommarlandskapet med björkdungar och
speglande sjöar — sedan 1861 var lärare i landskapsmålning, hade endast
berett honom besvikelser.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Gustaf Rydbergs tidigare måleri är helt präglat av
inflytelserna frän Dusseldorf. Under sextiotalet lägger man märke till en fortgående
förändring i uttryckssättet. Motiven dränkas i ljus, konturerna stå ej längre så skarpa,
konstnärens fina valörsinne kommer till sin rått och utvecklas hastigt. Tonen och touchen
blir »fransk» och påminner ej sällan starkt om Corot — framsteg, som vunnits utan att
konstnären känt den franske mästarens målningar eller studerat i Frankrike. Det arbete,
som hår återges, är ett värdefullt tidigt bevis för denna omvandling i Rydbergs stil. Själva
motivet är typiskt för skedet, men penselskriften och uppfattningen kontrasterar direkt
mot Dusseldorf periodens »glansbilder». — Skånegård. Oljemålning 1871. Malmö museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
