Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målare med skånskt
ursprung, kom aldrig att
infria de löften, hans
studier i Diisseldorf gåvo,
och är nu mest känd för
sina väl arrangerade, men
väl nyktra — i färgen
något torra —
Bellmans-scener: »Kägelspelet hos
Faggens» o. a.
Amalia Lindegren (bild
sid. 337) är ett av de få
kvinnonamn av betydelse,
vi påträffa inom denna
konstnärskrets. Orsaken
är väl närmast, att
artistkallet då ej ansågs vara en
kvinnornas angelägenhet.
Det kämpades också hårt,
innan Akademien fick en
kvinnolinje. Detta skedde
ej förrän 1864. Redan
1848 hade emellertid
Amalia Lindegren fått särskild
tillåtelse att följa teckningsundervisningen vid konsthögskolan, och det
hjälpte ej att Scholander varnade damerna för »nöjet att pröva den läckra
stafflisvälten», detta sagt med hänsyftning på svårigheterna för de manliga
eleverna att skapa sig drägliga existensvillkor. Hennes studievägar berörde
även Dusseldorf, dit hon emellertid kom från Paris. Hon har målat
Tide-mands porträtt (1862; sid. 342), enligt Dietrichson det bästa som finns av den
store norske konstnären, och blev efter hemkomsten synnerligen anlitad
som porträttmålarinna. Karl XV beställde även av henne ett porträtt av
drottning Louise. Mest är hon känd för sina interiörer från Dalarna —
»Söndagsafton i en dalstuga», där barnungarna svänga om till tonerna från
husfaderns fiol, som i oljetryck länge fanns i nästan varje svenskt hem
(återgiven ovan sid. 246) — samt för sina barnbilder, »Mormors öga» o. a.
— En nu tämligen bortglömd målare, som hör samman med kretsen, Axel
A. G. Hertzbergs »Konfirmand» målades 1872 i
Dusseldorf och interiören är ett westfaliskt bondehem, över
huvud är det påfallande, vilken roll kyrkoliv och
husandakt spela i Dusseldorfkonstnårernas repertoar — men
endast när de äro som bäst är skildringen så lågmäld,
så intim och så älskligt allvarlig som här. —
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
