Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Carl Snoilsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gör mig till en man bland män;
men är jag ej ödmjuk än,
böj mig, Herre, böj mig!»
1864 blev Snoilsky färdig med den examen han måste
avlägga för att bli diplomat, och då beslöt han genast
företaga en resa till Italien, solskenslandet, en resa som
han länge haft i tankarna. Först där skulle han kunna
dikta fritt och starkt, kände han. Och Italien blev för
den unge skalden ännu mer, än han vågat hoppas. Hur
njöt han ej av att i den milda, klara höstluften, fri och
obunden få färdas från den ena härliga platsen till den
andra — från Isola Bella i Lago Maggiore till Rom, den
eviga staden, med alla dess minnen! Det var emellertid
ej blott Italiens natur och konstverk, som fängslade
honom, utan också folket med dess glättighet, skönhetskänsla
och frihetskärlek. Den ena dikten efter den andra kom
till, alla präglade av kärlek till Italien och italienarna.
Främst märkes »Inledningssång» med sitt av yr och
kraftig livsglädje burna anslag:
»Jag bringar druvor, jag bringar rosor,
jag skänker i av mitt unga vin,
på alla stigar, på alla kosor
jag slår den ljudande tamburin.»
I »Neros gyllne hus» ställer skalden mot bakgrunden
av såväl den romerske kejsarens tyranniska välde som den
påvliga despotismen bilden av det nya, fria Italien, och i
Sorrentodikterna bringar han sin hyllning åt Sorrento,
»det skönaste ställe på jorden».
Men mitt i solskenet och jublet kunde längtan efter
hemlandet vakna hos honom. I den vackra dikten
»Jultankar i Rom» möter man denna längtan. —
Vintermånaderna där nere i södern hade varit så vackra och varma,
att han alldeles förgätit, att julen närmade sig. Men så
får han en dag fatt i en almanacka och upptäcker, hur
långt tiden lidit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:08:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svforfga/1/0029.html
