Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wennervik och gamla fru Lagerlöf och dricka kaffe alldeles
ensamma. Moster Wennervik får veta, att det är en
flicka, som har blivit född, och de båda gamla, som äro
vid livets gräns, sitta där och tala om hur hon, som
just nyss har kommit till, skall kunna få det under sin
levnad.
’Hon kommer att få det, som hon har värde till, varken
bättre eller sämre’, säger gamla fru Lagerlöf.
’Det beror allt på lycka också, skall jag säga syster’,
svarar moster Wennervik.
Just som prästfrun fäller detta yttrande, böjer sig
gamla fru Lagerlöf fram och känner på ridikylen, som
moster Wennervik alltid bär på armen. Det finns tusen
saker i den, för moster Wennervik är en sådan, som vet
råd för allting och som därför också ständigt måste vara
beredd på att folk kommer och ber henne om hjälp. Hon
har först på gamla dar blivit gift med pastor
Wennervik, som är bror till fru Lagerlöf, förut har hon varit
husföreståndarinna på många stora ställen. Det är därför
hon förstår sig på allting från att laga bröllopsmat och
sätta upp de finaste drällsvävar till att bota sjuka och
uppfostra unga bonddöttrar till goda husmödrar.
Då gamla fru Lagerlöf känner på ridikylen, märker
hon snart, att utom glasögonen och nyckelknippan och
sydoningen och bröstpastiljerna och medikamentsflaskan
och vävboken och luktsaltet ligger där också ett hårt,
fyrkantigt föremål.
’Jag känner, att syster har kortleken med sig’, säger
hon.
Moster Wennervik blir litet röd på de vissna kinderna.
Hon kan spå, och hon lägger aldrig ut korten, utan att
allt, vad hon förutsäger, slår in. Hon är litet svag för
att folk skall anlita hennes förmåga, men det vill hon inte
låtsa om. Hon bedyrar, att hon inte har den minsta aning
om att hon har korten med sig. Hon kan rakt inte
begripa, hur de ha kommit ner i ridikylen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
