Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Gustav Geijer. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fred var sluten med Ryssland, men på vilka förnedrande
villkor! Runtom i Sveriges land harmades och sörjde
man över det, som gått förlorat, och mångenstädes
började en stark längtan att höja fosterlandet ur dess
förfall vakna till liv. En del unga ämbetsmän i Stockholm,
de flesta värmlänningar, stiftade ett sällskap, Götiska
förbundet, som skulle ha till uppgift att ingjuta de gamla
nordbornas mannakraft, fosterlandskärlek och
frihetssinne i de uppväxande släktena i Sverige. Endast om
ungdomen bleve härdad och sund, fosterländsk och
dådkraftig, kunde Sverige gå en ny, lyckligare framtid till
mötes, menade göterna. De läste och studerade de gamla
isländska sagorna och dikterna, de ville knappt se ett fel
hos vikingatidens människor, de hade »stämmor», då de
kallade varandra med fornnordiska namn och hälsade
varandra med »hej!», de levde med ett ord i nordens
forntid.
En av dessa unga göter var Geijer, som vid den tiden
vistades i Stockholm för arkivstudier. Snart blev han en
av de ledande i förbundet, och då han föreslog, att detta
skulle ge ut en tidskrift för nordisk poesi och nordisk
saga, gingo alla medlemmarna in därpå.
I början var det Geijer som nästan ensam hade
tidskriften, Iduna, om hand. Första häftet innehöll icke
mindre än åtta dikter av honom, alla med ämnen från
forntiden, såsom de kärnfriska Odalbonden, Manhem,
Den siste skalden, Vikingen. Det var första gången
Geijer framträdde som skald, och det, som tänt diktarhågen
hos honom, var detsamma som sedan blev den drivande
kraften i allt hans arbete: kärleken till Sverige och allt
svenskt.
Ej förrän år 1817 fick Geijer den professorsbefattning
i historia vid Uppsala universitet han länge önskat
och hoppats på. Året dessförinnan hade han gift sig med
sin trofasta Anna Lisa, som i sju år väntat på honom.
Få universitetslärare ha betytt så mycket för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
