Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skaldestycken av Runeberg, nämligen Nadeschda,
Julkvällen och Kung Fjalar, samt dessutom en samling
dikter, däri hans vackra Legender finnas. I Julkvällen
skildrar Runeberg, hur julen på en finsk herrgård, som
till följd av mågens bortovaro i kriget hotar att bli
dyster, blir ljus och glad, då den saknade oförmodat
kommer hem. En av deltagarna i julhögtiden, den gamle
soldaten Pistol, får emellertid mottaga ett sorgebud: hans
son har stupat uti kriget. Bedrövad erbjuder ägaren
av herrgården, den gamle majoren, sin vapenkamrat ett
hem hos sig. Men hellre än att leva av andras bröd, det
må vara honom aldrig så väl unt, bor gamle Pistol
kvar i sin koja.
»Nej, där i mitt ensliga torp som min egen
lever jag bäst och gästar den evige givarens håvor.
Skogen kläder Han grön, Han låter den irrande fågeln
finna ett korn: mig hjälper Han hädanefter som hittills.
Tar jag av Honom mitt bröd, finns ingen, som vågar förmäten
se på den åldrige ned, som ej lärt sig ännu att föraktas.»
Sagt; men i högre gestalt sig reste den ädle majoren,
fullare svällde hans barm, och hans blick, förklarad och manlig
mätte soldaten; han teg, han kände sitt hjärta förstoras.
Finland stod för hans själ, det kulna, hans torftiga, gömda,
heliga fädernesland, och den gråa kohorten från Saimens
stränder, hans levnads fröjd, hans femtioåriga stolthet,
trädde på nytt för hans syn med hans vapenbroder, som fordom
flärdlös, trumpen och lugn, med en järnfast ära i djupet.
Genom dessa dikter blev Runeberg Finlands store
skald, men hela sitt folks skald blev han dock först
genom Fänrik Ståls sägner.
Den första idén till dessa hade Runeberg ju fått redan
i Saarijärvi, och då han sedermera under årens lopp fick
höra andra minnen från finska kriget, hade han så
mycket stoff, att det blev honom lätt att välja det, som mest
tände hans håg. År 1848 utkom den första delen
innehållande 17 sånger. Vi kunna knappt göra oss en
föreställning om vilken hänförelse dikterna väckte såväl i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
