Svensk-fransk ordbok / 217 (1922) Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bruka ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

une propriété rurale; hålla i ~ cultiver;
vara, taga i ~ être, mettre en labour.

3. verk, fabrik usine*; forge*, etc.; se alunn,
glasn, jämn, pappersn, tegeln, etc.; fritt
från ~ hand. pris à l’usine*, etc.

bruka¹, t. 1. nyttja se servir de; faire usage de,
se använda, begagna; ibl. mettre [une pelisse
en hiver]; gissel prendre la discipline;
-n, list, våld äv. recourir à la ruse, la
violence; ~ medicin employer des
médicaments. 2. pläga être accoutumé à; ᚼ avoir a.
de; vanl. avoir l’habitude* (coutume*) de;
~ göra ngt äv. faire qc habituellement el.
d’habitude*; gå i kyrkan aller
[habituellement, régulièrement] à l’église*; ~ ofta
gå på teatern vanl. aller souvent au théâtre;
det år icke ofta han ~r tänka il ne lui
arrive pas souvent de penser; il ne pense pas
s.; vi ~ åta kl. 5 nous dînons d’habitude*
à 5 heures*; ~s être d’usage, de mise*; det
~s så c’est la mode ; det ~s olika on
l’emploie différemment (à différents usages);
det ~s icke hos oss cela ne se fait pas, n’est
pas de mise*. 3. odia cultiver [la terre, les
champs]; exploiter; mettre en valeur*; ibl.
faire valoir; labourer; façonner. 4. bearbeta,
kn&da, se dessa ord. -are, 1. i allm. den som använder
ngt ⓞ celui qui emploie, etc. se -a. 2. av joid
a) endast avseende själva arbetet ⓞ Celui qui met
en valeur*, etc.; b) i egenskap av arrendator
fermier: ibl. exploitant, -bar, de [bon] service;
utilisable; vara ~ [pouvoir] servir (rendre
service), -barhet, se användbarhet, -fyllning,
O sotin. -kvarn, ⓞ moulin à mortier.

bruklig, a. vara ~ être d’usage, de mise*; av
den ~a sorten, storleken äv. ordinaire;
allmänt ~ se under allmänt; göra allmänt ~
mettre en vogue*, à la mode; rendre usuel,
etc.; det är ~t hos oss äv. c’est dans nos
mœurs*; d:o att l’usage chez nous est que
(il est d’usage que med subj.); bli ~ passer en
usage; devenir à la mode, -het, ett ords ~
fréquence*; usage, etc.
brukning, jordens se bruka 3; ① Ex. Méthode*,
mode (sätt) de culture*, etc. ② -s|tid, 1. temps,
durée* de culture*, d’exploitation*, etc. se
bruka 3. 2. ⚔ durée* des effets
d’équipement.


bruks||anvisning, ss. rubrik el. titei mode de s’en
servir; emploi, -arbetare, ouvrier d’une
usine; ibl. o. métallurgique, -bokhållare,
commis. -disponent, se -förvaltare. -drift,
exploitation* métallurgique el. d’une usine;
industrie* m. -egendom, [propriété* d’une]
usine*, se bruk 3. -folk, personnel d’une usine,
etc.; ouvriers, etc. -förvaltare, gérant [d’une
usine], -hantering, se -drift, -idkare,
industriel métallurgique, -kontor, bureau[x] de
l’usine*.

bruk||slagare, ⚙ gâcheur de mortier, -slå, t.
⚙ gâcher le mortier.

bruks||patron, maître de forge[s]*; propriétaire;
P F patron, -pojke, garçon d[e l]’usine*,
-predikant, chapelain d’une usine, -pris, prix de
fabrique*, -rörelse, se -drift. -societet,
société* el. compagnie* des usines*; ~en äv. les
Forges réunies*, -tillverkning, fabrication*;
produits métallurgiques pl. -ägare, se
-pa-tron.
brumllbas, mus. bourdon; fig. se reij. -björn, F
ronchon; grincheux; grognon; F grognard;
P F bougon.

brumm||a¹, i. 1. om björn grogner; gronder; om
insekter bourdonner. 2. fig. F grogner
(gronder); F ronchonner; FP bougonner; ~ för
sig själv äv. F faire le mauvais garçon ; ~ [för
sig själv] F grommeler, -ande, I. a. F qui
grogne, etc. se föreg. II. grondements pl. de
voix*; ⓞ.
brumsnurra, toupie* [d’Allemagne*],

brun, a. brun ; om h&r châtain ; om häst bai [brun] ;
om te noir; om hy = solbränd ’halé ; basané ; om
stek rissolé; blek-, grå-, gul-, ljus-, läder-,
mörk-, smuts-, svartn etc. brun pâle, gris,
jaune, clair, de cuir, foncé, sale,noirâtre, etc.;

bönor haricots rouges pl.; en vackert ~
färg äv. un beau brun; ~ av ålder bruni
par le temps (l’âge); bliva ~ färga [se]
brunir; av soien se chåler; om stek prendre de la
couleur; om kött [se] rissoler; göra ~
brunir; [r]embrunir; om stek donner de la
couleur; slå ngn ~ och blå rouer qn de coups:
F cribler qn de bleus, -aktig, qui tire sur le
brun; brunâtre; bis. -barkad, basané [par le
temps], -betsa, t. ⚙ bronzer, -bränd, a. ibl.
roussi; ~ av solen hålé; bronzé,

brunell (-en, -er), bot. Pruneiia vulgaris brignole*.

brun||era¹, t. ⚙ brunir; bronzer; ibl. polir,
-ering, ⚙ 1. brunissage; bronzage; ibl.
polissage. 2. brunis ; bronze ; poli, -ett (-en, -er),
brun[ett]e*. -fläckad, -fläckig, tacheté de
brun, -färga, t. teindre en brun; se -era; ~
om soien ’håler; bronzer, -färgning, teinture*
en brun; se -ering. -holz, ⚙ sapan. -hyllt,
bruni, etc.; starkt ~ se svartbrun. -kol, min.
lignite m. ⓞ Ex. Filon de 1. Grès à 1. -krut,
⚓ poudre*-chocolat. -kulla, bot. orchis*
bru-nette Nigritella angustifolia RICH. -körsbär,
allmänt ~ griotte* (cerise*), -lockig, aux boucles
châtaines, -måla, t. peindre en brun; brunir,
-målning, peinture* en brun,

brunn (-en, -ar), puits [artésien]; hälson eaux*
pl. [minérales]; station* hydro-minérale;
varma källor st. thermale; [spring]n jet d’eau*;
fontaine*; nar och bad ⓞ eaux* et st.
balnéaires; dricka ~ prendre des (les) eaux*;
han sändes till Ö. för att dricka ~ on l’a
envoyé à Ö. prendre les eaux* el. faire une
cure [d’eaux*]; gräva en ~ creuser un
pnits; han öste ur sagornas djupa ~ il a
puisé [largement] dans les Sagas,
brunnacke, Anas Peneiope canard siffieur.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>