Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grejor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grejor, pl. F affaires* pl.; F bibelots pl.
grek (-en, -er), Grec, -inn|a (-an, -or), Grecque*,
-isk, a. grec, grecque*; ibl. hellénique; sa.
elden le feu grégeois, -isk]a (-an), grec; langue
grecque, -isk-katoisk, a. catholique-grec
(grecque*) (orthodoxe).
Grekland, [la] Grèce*,
grekvän, philhellène.
grell, a. om färg tranchant, vif; se bjärt.
gren (-en, -ar), 1. branche*; kvist rameau; på
vinstock sarment; samtliga ~ar på ett träd
branchage (ramure*; ramée*); av berg rameau; av
ström bras; på hjort ramure*; cors; dague*;
av vag embranchement; bifurcation*. 2. av
affär, vetenskap etc. branche*; spécialité*. 3. på
människokropp enfourchure*; byxorna äro for
trånga i ~en le pantalon bride lorsqu’on
écarte les jambes*. 4. av en ätt branche*
[aînée, cadette]; ligne* [collatérale]; ᚼ lignée*.
5. ⚙ vid gjutning Coulée*.
gren||a1, ~ sig se ramifier; om väg [se]
bifurquer el. fourcher; ~d elektr. dérivé; ~ ut
sig i två armar äv. se séparer en deux
branches*.
grenadjär (-en. -er), ⚔ grenadier. ⓞ Ex.
Régiment de gr.
gren||bildning, branchage; ramification*, -ig, à
branches"; ibl. rameux; fourchu; branchu;
herald, ramé, -ing, O elektr. dérivation*, -ljus,
«chandelle* à [trois &c] branches*
grennapäron, gros certeau d’été,
grenllrik, ⓞ branchu. -skott, pousse*; jet.
grenslila1, t. enfourcher [son cheval], -le, adv.
à califourchon; F jambe* de çà, jambe* de
là; sitta ~ över takåsen être à cheval sur;
sätta sig ~ på grinden se mettre à cheval sur.
gren[[spets, bout de [la] branche*, -verk,
branchage.
grep (-en, -ar), fourche*; dyngs f. d’écurie*,
d’étable* el. à fumier,
grep||e (-en, -ar), anse*; ibl. oreille*; oreillon;
ngn gg manche m.; pont; poignée*, -formig,
a. en forme* d’anse*, etc. -korg, panier [à
anse*].
grepp (-et, -), 1. i allm. ⓞ ibl. coup [de génie];
idée* [heureuse, lumineuse]; det sista set
fattas un (le) dernier élément manque; det
var ett gott ~ vanl. on a eu la main heureuse;
c’était une bonne el. excellente idée; med
sitt järnhårda ~ på après avoir mis sa main
de fer sur; taga ett falskt ~ se tromper;
taga några falska ~ på ett instrument jouer,
toucher faux. 2. ⚙ boktr. poignée*. 3. hands
maniement [des armes*]; konsts tour [d’adresse*]. -bräde, mus. Pa soi touche*; på piano
clavier, -hål, på flöjt trou [de flûte*],
grepskaft, manche m. de fourche*.
Greta, npr. Marguerite*; ibl. Gretchen*,
grev|e (-en, -ar), comte; komma i sns tid
arriver à point [nommé] el. F comme marée*
(P mars) en carême, -krona, couronne com-
tale. -titel, titre de comte, -värdighet, dignité*
de comte,
grevinn|a (-an, -or), comtesse*,
grev]jlig, a. comtal; de comte el. comtesse*,
-skap (-et, -), comté ; set Venaissin i Frankrike
le Comtat [Venaissin].
griff|el (-eln, -lar), av skiffer crayon d’ardoise*;
i franska Schweiz touche*; fornt, style, -tavla,
ardoise*.
grift (-en, -er), tombeau, se grav.
grift[e]|[fred, -rö, paix* du tombeau; till -ro
vigdes i går stoftet av hier eut lieu
l’enterrement &c de; störande av ~ viol[ation*]
de sépulture*, -tal, oraison* funèbre [över
ngn de qn]. -valv, caveau.
griljera1, 1. förse med gaiier griller. 2. kök.
griller; ~t höns fricassée* de poulet à la
Yille-roy; ~d ål anguille* à la tartare.
1. grill (-en, -ar), kök. gril (1 stumt).
2. grill (-en, -er), nyck (mest i pl. äv. i fransk.) F
lubie*; caprice; fantaisie*; ibl. chimère*; göra
sig ser se créer, F se forger des (se repaître
de) chimères*; F songer creux, -fängare,
songe-creux; rêveur; ⓞ. -fängeri, chimères*
pl.; rêveries* pl.; idées* pl. creuses.
grilljann|e (-en, -ar), ⓞ ibl. pschutteux.
grimas (-en, -er), grimace*; ibl. moue*; se mij.
-era1, i. faire des grimaces4; se grina, -erande,
g’ïmaces* pl. ; ⓞ.
grinim[a (-an, -or), licou; noss muselière*,
griml|skaft, av jäm chaîne* de licou; av rep longe’
[de licou], -s... ⓞ. -sprint, billot, -stropp,
porte-longe,
grin (-et), grimace[s]*; grimaceries*pl.; atn ricanerie[s]*; ricanement; gråt piaillerie*. -a1, i.
1. fiina ricaner [mot ngn à qn]; kinka, smågråta
pleurnicher; F piailler; skratta [éclater de]
rire; håns se moquer de. 2. göra grimas faire
la grimace, ibl. la moue, F la mine [à qn];
faire des grimaces*, -ande, se grin o. följ. -are,
ricaneur; F pleurnicheur; F piailleur;
pleureur, -ard, rieur; moqueur; grimacier,
grind (-en, -ar), grille*; ibl. barrage; gaiierdörr
[porte* à] claire-voie*; jumv. o. d. barrière*;
i trädgårdar äv. porte* [à claire-voie*] [de jardin]. -pengar, ⓝ enl. förordning péage; eljest ibl.
pourboire, -pojke, «garde-barrière», -stolpe,
poteau de barrière*, -stuga, maisonnette* de
garde-barrière, -vaktare, -vakterska,
garde-barrière2 (cantonnier, -ière*). -val, zool. petit
cachalot Giobicepiiaius mêlas; dauphin à tête
ronde; narval édenté; marsouin à museau
arrondi, -öppning, se grind.
grin||ig, a. 1. som gör grimaser grimacier; qui fait
des grimaces*, etc. se -a. 2. gråtfärdig, gråtmild
pleurnicheur. 3. gnällig grognon*, -min, mine
pleurnicheuse, se föij. -olle, F Jean-qui-pleure;
F le chevalier de la Triste mine. -sippa, se följ.
-varg, 1. se -olle. 2. kinkig person grincheux;
F mauvais coucheur; ibl. F mademoiselle* el.
madame* grognon*.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
